I torsdags presenterade Miljöpartiet tre nya förslag som kommer finnas med i partiets budgetmotion för 2014. Minst 7 miljarder kronor ska läggas på ett socialt lyft av förorternas miljonprogram. Det handlar om inrättandet av en social investeringsfond för utbildning och fritid, startcentraler via Arbetsförmedlingen och en särskild idrottssatsning. Enligt partiets språkrör Åsa Romson handlar det om att komplettera deras satsning på en fysisk upprustning av miljonprogrammen.

– Vi har sett ett behov för staten att kliva in och ta ansvar också i det sociala lyftet och att säkerställa att kommunerna får muskler och kan jobba förebyggande, säger hon.

Förslaget om att inrätta så kallade startcentraler via Arbetsförmedlingen är ingen nyhet i sig. Redan i vårbudgetmotionen lades förslaget fram. Det innebär att kommunerna tar över en större del av ansvaret för unga arbetslösa, genom att man upprättar lokala arbetsförmedlingar som drivs i samverkan med Arbetsförmedlingen. Det nya är att partiet vill att en del av satsningen ska riktas specifikt mot områden med hög arbetslöshet, till exempel förorternas miljonprogram. Av de 12 miljarder kronor som partiet vill avsätta de kommande fyra åren för att inrätta startcentraler ska 50 procent riktas mot sådana områden.

De kommande fyra åren vill Miljöpartiet också satsa 1,1 miljarder kronor på sociala investeringsfonder som kommunerna kan söka pengar från. Flera kommuner som till exempel Norrköping, Södertälje och Lilla Edet använder sig redan av sociala investeringsfonder.

– Det kan handla om investeringar i socialt arbete där man letar upp individer som är på väg att tappas bort mellan stolarna och där det finns en risk för framtida kriminalitet och att kommunen då går in och ser hur man kan stötta personen genom utbildning och fritid. Det är ett arbete som det i dag är svårt att hitta resurser till för kommunerna, säger Åsa Romson.

Tanken är att fonden ska leda till att man i framtiden sparar in kostnader på till exempel kriminalvård och extraresurser i skolan genom att satsa på förebyggande arbete. Enligt Åsa Romson kan man också tänka sig att återinvestera eventuella ”vinster” i fonderna.

Den tredje satsningen beräknas kosta cirka 400 miljoner kronor de kommande fyra åren. De pengarna ska avsättas till Riksidrottsförbundet för att de ska kunna utveckla sin verksamhet i miljonprogramsområden runt om i landet.

– För många ungdomar är idrotten en väg in i vuxenlivet som skapar förebilder och en plats där det inte ställs krav på utbildning. Det finns många bra exempel på hur idrottssamhället har funkat bra på strulpellar, säger Åsa Romson.

Samtidigt ser hon dilemmat med att föreningslivet är beroende av ideella krafter och att det måste finnas en basverksamhet för att projektpengar ska kunna göra nytta.

– Men när det gäller idrottsförbunden så är det inga nya organisationer som ska byggas upp, det finns redan ett föreningsliv och klubbar som inte är okända för att hitta nya upptagningsområden för sina aktiviteter. Samtidigt är det viktigt att vi ser till att det här inte skapar mer administration och att föreningarna lägger all tid på att söka pengar som de inte får.