Arbetsförmedlingens kontroll får motsatt effekt
Arbetsförmedlingens ökade kontroll av arbetssökande skapar inte fler personer i arbete, skriver Nina Jansdotter och Beate Möller.
Arbetsförmedlingens kontroll av arbetslösa ökar. Den 1 september träder Arbetsförmedlingens nya regler i kraft. För att behålla rätten till a-kassa krävs redovisning för vilka jobb du sökt under månaden. I månadsrapporten ska alla jobbsökningar, rekryteringsträffar och intresseanmälningar finnas med. Om du missar att skicka in din redovisning riskerar du att få ersättningen indragen.
Vad står den ökade kontrollen för? Tror myndigheterna att alla arbetssökande är arbetsskygga och inte gör vad som krävs? Vi håller med om att ytterligare krafttag behövs för att komma åt den höga arbetslösheten. Enligt Ekonomifakta.se uppgick i juni arbetslösheten till 9,1 procent vilket var en oförändrad nivå jämfört med samma månad föregående år. Totalt var antalet arbetslösa personer 484 200. Men är det rätt väg att öka kontrollen av arbetslösa? Vi är av en annan uppfattning.
Vi tror inte att ökad kontroll kommer att ge människor ett arbete. Ökad kontroll bidrar till negativ energi istället för att bygga upp en arbetslös persons självkänsla. Rätt väg är bland annat mer kunskap om hur du kommer vidare i jobbsökarprocessen. Personer som blir av med sitt arbete ställs inför många förändringar som kan upplevas som kämpiga. Vi förespråkar ett arbetssätt där Arbetsförmedlingen ger arbetssökande individuellt stöd som bygger på personens behov i stället för att misstänka att den arbetssökande inte gör vad som krävs för att hitta ett arbete. På så sätt stärker man den arbetssökande istället för att förminska personen genom ökad kontroll.
Vår arbetsmarknad är tuff och jobbsökarprocessen kan vara mycket påfrestande. Kunskap i det här ämnet har vi skaffat genom våra arbeten som coach och rekryterare. I sitt jobb som karriärcoach har Nina mött arbetssökande som berättar om sina negativa erfarenheter. Beate har mött arbetssökande på Arbetsförmedlingen som tyckte det var obehagligt att ringa till företag. ”Jag har svårt att sälja in mig själv”, sa personen. Vad kan Arbetsförmedlingen göra för att hjälpa de här personerna att växa i sitt jobbsökande?
Att tvingas lämna en månadsrapport på hur många jobb du sökt, tror inte vi ger ett arbete. När Beate arbetade med rekrytering hände det ofta att personer som sökt en tjänst sedan inte gick att få tag på. Då är frågan om personen sökt arbetet för att få rätt siffror i statistiken? Det här medverkar till resursslöseri på tre håll. Den arbetssökande lägger ned tid för att söka ett jobb som de sedan inte får. Företagens personalavdelning lägger ned tid på ansökningar som inte leder någonstans. Arbetsförmedlingen lägger ned tid på att kontrollera hur många arbeten som sökts. Tid som i stället kan läggas på mer konstruktiva aktiviteter.
Genom vårt arbete hör vi kommentarer att man känner sig jagad och förnedrad genom Arbetsförmedlingens kontroll. Ibland kallas Arbetsförmedlingen för ”Arbetsförnedringen”. Är det så vi vill använda våra skattepengar? Att jaga och förminska personer i stället för att lyfta dem i sitt arbetssökande?
Vi förstår Arbetsförmedlingens goda intention att vilja bidra till minskad arbetslöshet. Det finns många bra personer inom organisationen som vill medverka till ett gott resultat. Hur ger de bäst hjälp till den som är nervös inför en intervju, eller är osäker på sina styrkor och kompetenser? Genom kontroll, eller genom ökat stöd för enskilda individer? Här har Arbetsförmedlingen en viktig uppgift att utveckla.
Nina Jansdotter är beteendevetare och karriärcoach.
Beate Möller är informatör och rekryterare.
Skribenterna är aktuella med boken Arbetslös men inte värdelös. Så behåller du sin självkänsla som arbetssökande (Karavan, 2013).

