Patienterna har rätt till bättre vård
Kris, personalbrist, platsbrist, oro, säkerhetsrisk, ilska och stress. Så beskriver Vårdförbundets medlemmar sin arbetssituation. Och då har sommarsemestrarna inte ens börjat. Tyvärr finns det inga enkla lösningar på vårdens problem. Men en sak är säker: det kommer att kosta pengar och det kommer att ta tid att åtgärda bristerna. Det skriver Susi Nilsson, vice ordförande i Vårdförbundet i Skåne.
Vårdförbundet har medlemmar på många arbetsplatser i Skåne som har en arbetsmiljö som beskrivs som ovan.
Inför sommaren gick Skånes universitetssjukhus ut på sitt intranät med att de behövde personal på ett större antal arbetspass i sommar och de hade en hotfull ton i att de skulle beordra in sin personal om de inte frivilligt åtar sig fler arbetspass. Sommarbemanningen på Skånes universitetssjukhus är fortfarande inte löst.
I Vårdförbundets nya rapport om sommarbemanning inom vården uppger nästan 60 procent av de lokala avdelningarna att det kommer att bli en allvarlig brist på sjuksköterskor inom den offentligt producerade vården. Även för barnmorskor, specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor ser situationen ytterst bekymmersam ut. Förutsättningarna var om möjligt ännu sämre inför den här sommaren än i fjol.
”Det är ingen fara för patientsäkerheten”, hävdar ansvariga politiker. Men självklart är vården mindre säker när erfaren och kompetent personal inte ersätts. Patienter blir lidande när trycket inom många verksamheter är så stort. Patienter drabbas när vårdplatser stängs och operationer skjuts upp. Dessutom drabbar den usla arbetsmiljön i högsta grad våra medlemmar.
Vårdgivare över hela landet har fyra återkommande åtgärder för att försöka lösa situationen: minska antalet vårdplatser, öka övertidsarbetet, att genom olika bonussystem påverka medarbetarna att välja andra tider på året för sin semester och att inte anställa nyexaminerade sjuksköterskor till en högre lön än 21 500 i månadslön. Dessa åtgärder underlättar knappast nyrekrytering. Medlemmar i Vårdförbundet lockas inte av dålig arbetsmiljö och en allt tyngre arbetsbörda.
Vårdförbundet vill istället föreslå tre hållbara lösningar:
1. Rätt bemanning och planering av vården. Rätt kunskap ska finnas på rätt plats i rätt tid. Fler legitimerade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor ger en trygg och säker vård. Vi vårdar människor som är sjuka, vi producerar inte bilar eller liknande.
2. Bättre arbetsmiljö med tid för reflektion. Fyra veckors sammanhängande sommarsemester är en lagstadgad rättighet. Alla behöver vila och återhämtning. Tid för reflektion och ständigt förbättringsarbete måste planeras in. Annars finns inte förutsättningar för att utveckla och effektivisera vården med hjälp av vår professionella kunskap.
3. Bra lön. Ett bra löneläge och en god löneutveckling är en förutsättning för att rekrytera och behålla kompetent personal inom vården. Vi vill se en aktiv lokal lönebildning, där lönesättningen är integrerad i verksamhetsplaneringen. Våra medlemmar ska värderas utifrån sin kunskap och sin arbetsinsats. Det är arbetsgivarens ansvar att lönebildningen fungerar i enlighet med våra avtal.
De nyexaminerade sjuksköterskornas kampanj för en lön på 25 000 kronor som ligger i paritet med andra manliga yrkesgruppers i den privata arbetsmarknaden anser arbetsgivaren i Region Skåne orimlig. Deras argument är att de vill verka för en löneutveckling under hela yrkeslivet. Men detta har Region Skåne misslyckats totalt med. Medellönen för sjuksköterskor är 27 400 kronor och då kan man räkna ut att den förmodade löneutveckling inte är speciellt stor.
Det finns sjuksköterskor att anställa men bara till rätt pris och därför saknar man i dag 100 sjuksköterskor på Skånes universitetssjukhus. Däremot finns det Skånska kommuner, privata arbetsgivare och några kliniker i Region Skåne som betalar en lön på 25 000 kronor för en tre års högskoleutbildad sjuksköterska. Kunskap som behövs inom vården för att den ska vara säker och effektiv.

