För att nå FN:s klimatmål om en temperaturhöjning på max två grader måste koldioxidutsläppen år 2050 ligga på 1–2 ton per person och år. I dagsläget står varje person i Sverige för 8–10 ton om året, varav utsläpp från matkonsumtionen står för 1–2 ton. Om mattrenden fortsätter som i dag måste därmed alla andra utsläppsområden, som transport- och infrastruktursektorn, ligga på noll år 2050. Det visar den nya Chalmers-rapporten Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen 2050.

– En del säger att maten står för en liten del av utsläppen, visserligen stämmer det att fossila bränslen är det största problemet, men det är väsentligt enklare att ställa om matkonsumtionen än att få övriga utsläpp till noll, säger Fredrik Hedenus, en av forskarna bakom rapporten.

Hans forskarteam har undersökt hur klimatet påverkas vid olika åtgärder; tekniska förändringar i produktionen respektive övergång till vegetabilisk kost. Tekniska åtgärder kan exempelvis vara att använda biodiesel som bränsle, att minska utsläpp från gödselstackar och att ge mer fett i kornas mat – eftersom det minskar metanutsläppen. Allra mest minskas klimatpåverkan om man både gör tekniska åtgärder och ställer om till vegetabilisk kost.

– Det är helt klart så att en vegankost har väsentligt mycket lägre utsläpp, men frågan är vad som är rimligt och möjligt att göra. Det bästa är att göra flera olika saker samtidigt, säger Fredrik Hedenus.

Varför har ni inte räknat på om maten är ekologisk eller närodlad?

– Ekologiskt är bra för den biologiska mångfalden, men ur klimatsynpunkt är såväl ekologiskt som närproducerat icke-frågor. Enskilda studier visar att ekologisk produktion har mindre utsläpp än konventionell, men andra studier visar motsatsen. Eftersom korna inom ekologisk produktion växer långsammare släpper de ut mer metan, och det är samma kväveinnehållande gödsel.

Även transport av mat, så länge den inte flygs, ger försumbara utsläpp, enligt Hedenus. För den som vill äta klimatsmart är det viktigaste i mataffären att välja bort nötkött i första hand, i andra hand mejeriprodukter och gris, följt av kyckling.

– Att dra ner på nötköttet slår igenom så extremt hårt, att det är det allra viktigaste, säger Fredrik Hedenus.

Det främsta ansvaret lägger han hos politikerna.

– Vi beskattar utsläpp i olika grad – men metan och lustgas från jordbruket beskattas inte alls. Utifrån ett miljöekonomiskt perspektiv är det märkligt, eftersom det gör klimatpolitiken dyrare. Än så länge kan vi på ett ganska enkelt och billigt sätt minska utsläpp inom jordbruket, istället för att göra dyra åtgärder inom energisektorn. Men ju närmare år 2050 vi kommer, desto svårare och dyrare blir det.