• – Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo, säger Naiti del Sante, arbetsrättsexpert.
  • – Så länge man pratar om det ställs större krav arbetsgivare, säger Malin Ackholt, ordförande i HRF, Hotell- och Restaurangfacket.
Fria Tidningen

Så kan #metoo påverka arbetslivet

Skådespelare, byggarbetare och vårdpersonal. Det är några av de yrkesgrupper som vittnar om sexuella trakasserier. Fria pratar med två fackliga experter om vad #metoo innebär för arbetsmiljön.

För exakt fyra år sedan, den 22 januari 2013, kunde TCO-juristen Naiti del Sante och journalisten Sonja Schwarzenberger presentera boken Bryt tystnaden. Den handlade om sexuella trakasserier på arbetsplatser och baserades på intervjuer med personer som utsatts. Då var sexuella trakasserier inom arbetslivet något som knappt diskuterades alls. Nu ville de bryta tystnaden.

– Rapporten fick ett fint genomslag, vi satt i morgonsoffor, intervjuades i radio, fick uppslag i kvällstidningar – dock var det mycket långt ifrån metoo-genomslaget. Det kommer alltid att finnas en före och efter metoo, säger Naiti del Sante, som nu arbetar som arbetsrättsexpert.

Annons

I oktober 2017, när berättelserna om sexuella övergrepp och trakasserier började spridas under hashtaggen #metoo tänkte hon att det var på tiden. Metoo har till stor del kommit att handla om arbetslivet. Yrkeskår efter yrkeskår har gått ut under olika hashtags och vittnat om trakasserier och övergrepp. Hitills är det 49 stycken och fler är på gång, visar Frias sammanställning.

Malin Ackholt är förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, HRF, och en av dem som skrivit under det fackliga metoo-uppropet #inteförhandlingsbart.

– Det var naturligt för mig att skriva under, dels för att visa att det som händer och det som hänt mig inte är acceptabelt och dels för att vi måste arbeta med att ändra könsmaktsordningen. Att det ser ut såhär 2017 och 2018 är fullständigt oacceptabelt, säger Malin Ackholt.

Själv är hon utbildad kock och arbetade på krogen innan hon började arbeta fackligt.

– Jag vill inte gå in på detaljer, men jag har också blivit utsatt på sätt som är långt från acceptabla. Det är 20 år sedan jag lämnade krogen men problemen fanns då och de finns fortfarande i dag.

Problem som också finns inom fackföreningsrörelsen, den rörelse som ska värna om rättigheterna inom arbetslivet, visar vittnesmålen från #inteförhandlingsbart.

– Jag blir bedrövad av att se hur mycket vi har kvar att göra i fackföreningsrörelsen, säger Malin Ackholt. Det här är ett samhällsproblem, det ser vi på hur grupp efter grupp efter grupp har gått ut: allt från hotell- och restaurang till riksdagen, rättsväsendet, skådespelare… Det är en bredd som täcker in hela samhället.

Fokuset på arbetslivet är viktigt, menar Naiti del Sante, eftersom jobbet är en stor del av livet och vardagen. Samtidigt är kränkningar vanliga just där, säger hon.

– Hierarkier i arbetslivet bidrar till olika former av beroendeförhållanden vilket i sin tur kan göra det svårt för en person som blir utsatt att agera, säger hon.

Metoo kommer att underlätta arbetet mot sexuella trakasserier i arbetslivet, enligt Malin Ackholt. Tack vare metoo pratar man mer om problematiken, hur man kan arbeta både förebyggande och vad man ska göra när något övergrepp väl sker.

– Så länge man pratar om det ställs större krav arbetsgivare.

För de som har utsatts är delandet av erfarenheter också ett stort stöd.

– Det visar att man inte är ensam, genom att man pratar om det så tror jag det blir lättare för den utsatta att söka stöd och hjälp, säger Malin Ackholt.

Både Malin Ackholt och Naiti del Sante tror att metoo kommer fortsätta att ge effekter även under 2018.

– Jag tror vi kommer se effekter, i vilken omfattning är det för tidigt att bedöma. Nu ligger ansvaret på oss som fackliga organisationer att trycka på i frågan och inte ge oss förrän vi har ett arbetsliv som är fritt från diskriminering och trakasserier, säger Malin Ackholt.

Naiti del Sante pekar på att medvetenheten nu är större och att det inom vissa verksamheter ställs direkta politiska krav.

– Det är svårt att sia om men inom arbetslivet ser jag framför mig att vittnesmålen utvecklas till att det börjar ställas krav på konkreta åtgärder. Andra grupper, till exempel hbtq-personer eller personer med utländsk bakgrund, kan också komma att lämna vittnesmål utifrån sina erfarenheter som kan skilja sig ifrån majoritetssamhällets och där andra typer av åtgärder kan behövas, säger Naiti del Sante.

Hon tror också att metoo snart kommer att följas av en debatt om rättssäkerhet.

– Det är nödvändigt anser jag. Inom arbetslivet handlar det om att de rättsliga reglerna ska upprätthållas även gentemot den som pekas ut. Av medierapporteringen kan jag få intrycket att många uppsägningar skett lättvindigt.

Såhär fyra år efter att Bryt tystnaden släpptes konstaterar Naiti del Sante:

– Metoo innebär att tystnaden är bruten – men frågan om hur sexuella trakasserier ska hanteras kvarstår.

Fakta: 

Så många har utsatts på arbetsplatsen

Av chefer och arbetskamrater: 3 procent av alla sysselsatta kvinnor och 1 procent av männen har utsatts för sexuella trakasserier från chefer och arbetskamrater under de senaste 12 månaderna. I gruppen kvinnor 16-29 år är andelen 10 procent.

Av andra än chefer och arbetskamrater: 9 procent av kvinnorna och 3 procent av männen har utsatts av andra än chefer och arbetskamrater, till exempel av kunder eller patienter, de senaste 12 månaderna. I gruppen kvinnor kvinnor 16-29 år är andelen 19 procent.

Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöundersökning 2007-2015

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu