Fram till 2009 var företag tvungna att genomföra årliga lönekartläggningar. Sedan beslutade sig regeringen för att ändra lagstiftningen så att kartläggning och handlingsplaner för jämställda löner bara behöver göras vart tredje år. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar företag att ändå göra årliga kartläggningar, men enligt en undersökning som Unionen har gjort är det få som gör det. Knappt ett av tre företag gör i dag årliga kartläggningar jämfört med mer än hälften för fem år sedan, enligt fackförbundet. Och på 28 procent av företagen med mer än 100 anställda har ingen lönekartläggning gjorts de senaste tre åren. Den utvecklingen är en förklaring till att oppositionen i riksdagen i onsdags fick igenom ett tillkännagivande om att regeringen ska återinföra de tidigare reglerna.

– Det är som att lära småbarn att cykla, säger riksdagsledamoten Ann-Christine Ahlgren (S) om vikten av årliga lönekartläggningar. Det krävs mycket tid och resurser i början men när man väl kommer på det rullar det på av sig självt. Gör man det för sällan blir det krångligt varje gång och tar mer tid och resurser.

Alla borgerliga partier reserverade sig emot förslaget. Riksdagsledamoten Christer Nylander (FP) säger att han inte principiellt är emot att lönekartläggningarna ska ske oftare men att det först måste fastställas att det verkligen har effekt.

– Det pågår en utredning just nu om aktiva åtgärder i diskrimineringslagstiftningen och vilka effekter de har. Jag tycker att vi ska avvakta den innan vi tar nya beslut när det gäller lönekartläggning, säger han.

Utredningen tillsattes förra året och väntas presenteras i november senare i år. Ann-Christine Ahlberg (S) menar å sin sida att det redan finns statistik på området och att det inte behövs någon utredning. Nu hoppas hon att regeringen ska följa riksdagens beslut.

– De ska återkomma till oss och lägga ett förslag om hur det här ska genomföras. Men det är klart att de kan förhala beslutet.

Lönekartläggningar har blivit en viktig stridsfråga för många fackförbund. En av dem som nu välkomnar riksdagens krav på regeringen är Unionen.

– Rent generellt tycker vi att det är mycket bra. Det har vi hela tiden påpekat sedan regeringen ändrade lagstiftningen 2008 och tog bort kravet, säger Louise Gerdemo Holmgren, presschef på Unionen.

Svenskt näringsliv som är kritisk till kravet på årliga lönekartläggningar pekar på att det skulle kosta företagen miljarder kronor och främst slå mot små företag. Arbetsmarknadsexperten Carina Lindfeldt skriver i en kommentar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män också har minskat de senaste åren, enligt statistik från Medlingsintitutet. ”Det finns ingenting som talar för att effekterna på jämställdhetsarbetet blir större för att lönekartläggningen sker varje år.” Men Louise Gerdemo Holmgren håller inte med. Hon säger att det upptäcks och åtgärdas osakliga löneskillnader vid tre av tio företag som genomför lönekartläggningar.

– Det visar att lönekartläggningar är ett effektivt verktyg för jämställda löner.

Hon tror inte heller att det skulle innebära mer administrativt arbete och högre kostnader för företagen.

– Det är tvärtom eftersom det då sker ett löpande arbete och det blir en kontinuitet som gör arbetet smidigare. Dessutom är det troligt att samma personer är kvar på företaget och att det inte har skett några större personalförändringar så att man inte behöver börja på noll igen.