Varm vårdag i Budapest. Vid bron Széchenyi lánchíd sitter glada människor längs med Donaus kant, när en ung man går förbi. Han har militärkängor, rakat huvud och bär en olaglig, svart uniformsväst med en nationalistisk vapensköld på bröstet – förknippad med den lika förbjudna och fascistiska, paramilitära organisationen Ungerska gardet. Bara 300 meter bort ligger parlamentet, den lagstiftande församlingen. Men ändå tittar inte en enda människa upp. Ungern har de senaste åren gått igenom stora förändringar, som påverkat både normer och politiken.

2010 fick högerextrema Jobbik nära 17 procent av rösterna i valet och blev tredje största partiet. Jobbik är ett fascistiskt parti, som i år fyller tio år. Man är för dödsstraffets återinförande, emot homosexualitet, och har starka band till en flora av högerextrema webbsidor. Man är nationalchauvinistiska och vill återupprätta ett Storungern enligt gränserna innan 1920. Jobbik är antisemitiskt och tror på en judisk konspiration i och mot Ungern, och är inte minst även antiziganistiskt. Stora delar av partiets kärna är byggt kring värnet av det (vita) ungerska folket från ”zigenarterrorismen” hos landets romska minoritetsbefolkning. 2007 etablerade man det Ungerska gardet, vars medlemmar i svarta uniformer var de första av flera paramilitära grupper att trakassera romer.

Men det särskilt oroväckande, menar bedömare, är hur långt normerna samtidigt förskjutits i resten av samhället. Acceptansen för vad som kan sägas, göras och tyckas har nått en helt ny nivå. Högerextrema åsikter har fått fäste i fackförbund, medieföretag, högre utbildning – och hos andra politiker.

– Det finns dussintals förklaringar till varför vi fått dagens situation. Men jag tror det största problemet ligger i en djup besvikelse, säger Omar Salha, vice ordförande i vänsterpartiet Fjärde republiken.

Efter 1989 trodde många att kapitalismen skulle leda till paradiset. Järnridåns nedmontering, frihandel, NATO och EU skulle föra dem tillbaka till Västeuropa. Men idag finns en bitterhet över att den nya given kom med nedläggningar av statliga företag, 11 procent arbetslöshet och 14 procent invånare under fattigdomsnivån. Många små samhällen, särskilt i östra och norra Ungern, drabbades hårt när kommunismens jobb försvann. Där finns nu starkt stöd för Jobbik. De besvikna längtar inte tillbaka till det totalitära sovjetsamhället, men det finns en nostalgi kring den ordning som ändå fanns förr, menar Omar Salha.

När en hemlig inspelning läckte ut 2006 där socialdemokraternas premiärminister Ferenc Gyurcsány sa att de ”ljugit morgon, eftermiddag och kväll” för att vinna i valet, exploderade Budapest i missnöjesupplopp. Det gjorde högern till rebeller mot vänsterstyret, och gav både Jobbik och Fidesz en stor skjuts framåt.

– Det värsta är att många nu tappat tron på demokratin, som de anser kom med tråkigheter. Så folk är villiga att lyssna på de som talar om något annat, ifall det betyder att de kan få lite trygghet igen, säger Omar Salha.

”Vi är inte demokrater”, underströk Jobbiks ordförande Gábor Vona i januari 2013, inför tusentals jublande anhängare i Budapests arena Sportmax. Han dödförklarade även den liberala demokratin i hela världen.

Bakom Gellértkullen i huvudstaden har Jobbik sitt nationella högkvarter. Där visar 60-årige partimedlemmen Janos på en bild hur stort Ungern var innan första världskriget. Och hur problemen började, när folk sedan stal hans territorium. Janos frågar om Sverige, zigenare finns där också?

– I mitt land finns ungrare, som vi. Men zigenarna har mörkt skinn, de är ett annorlunda folk. De vill inte jobba, vill inte studera, utan bara stjäla. Det är problemet i Ungern, det är därför vi försöker hitta ett sätt att hantera dem. Tiden håller på att ta slut.

Han visar ett veckonummer av partitidningen Barikád. Där uppmuntrar parlamentsledamot Vona polisen att skjuta bråkiga romer, och en liten krönika har rubriken Jävla jude. Att den unga generationen diskuterar politik är det viktigaste som finns, menar Janos.

– De måste försvara sitt land, från vissa människor som försöker stjäla det och allting i det. De måste se sig noga för, och förstå hur politiska grupper agerar.

Hos MEASZ, Ungerska föreningen för motståndskämpar och antifascister, som bildades redan 1945 förklarar president Vilmos Hanti hur denna extrema våg kunnat uppstå.

– Det finns en mentalitet hos många ungrare, om att vårt folk är förlorare i historien. Vi drabbades av mongoler, turkar och österrikare. Vi stod på fel sida i två världskrig, förlorade två tredjedelar av Ungerns territorium, drabbades av två totalitära system. Och misslyckades med revolutionen mot Sovjetunionen 1956.

Senast ut är nyliberalismens avigsidor och den ekonomiska krisen, att göra ungrarna till offer. Sammantaget har detta skapat känslor av både skam och revanschlystnad. I modern tid, och särskilt just nu, har en extremt stark nationalism kunnat växa fram. En nostalgi har levt kvar om att landet kan resa sig igen, men att motståndare finns överallt. Här kommer behovet av syndabockar in i bilden, och i mer moderat retorik är det just nu EU som premiärminister Viktor Orbán för korståg mot. Extremhögern däremot, har för sin del identifierat judar och romer som ansvariga.

– Och ett av fascismens kännetecken är att ologiska och osanna saker tas för att vara just sanning, säger Vilmos Hanti.

Frågan är därför inte så enkel att den enbart rör Jobbik, utan internationell kritik har handlat om antidemokratiska inslag även hos regeringen. I valet 2010 vann högerpartiet Fidesz makten med 52 procent av rösterna, och egen majoritet i parlamentet.

I skolans nya litteraturlistor ingår numera verk från antisemitiska mellankrigsförfattare. Regeringsrepresentanter har deltagit i minnesstunder för 1945 års fascistledare och -soldater. I mars 2013 vägrade Fideszborgmästaren i Miskolc tillåta ”kriminella romer” som försökt söka asyl i Kanada, att återvända hem. Samma månad delade regeringsministern ansvarig för romers integration ut hederspriset ”Årets journalist” till EchoTV:s Ferenc Szaniszló, som kallat romer ”mänskliga apor”. Bottennappet bör ha varit när Zsolt Bayer, medgrundare av Fidesz och tidigare partiets presschef, i januari 2013 skrev att romer är ”djur” som inte ska få leva.

Den 1 januari i år trädde regeringens nya lag i kraft, som helt förbjuder offentliga platser att ha namn efter auktoritära politiska system under 1900-talet. En mängd platser har döpts om, och redan 2011 blev huvudstadens Moskvatorg istället Széll Kálmántorget. Förutom på Metrostationernas stadskartor.

Den nya lagen innefattar dock inte den högertotalitära regimen under amiral Miklós Horthy, 1920-1944, som införde antisemitiska lagar och samarbetade med nazisterna i mord på judar. De Horthystatyer som rests och de offentliga parker som fått namn efter honom 2012-2013 – oftast på initiativ av Jobbik – finns kvar. Fidesz har själv närvarat vid invigningar.

Allt tydligare inslag av oroväckande nationalism kan synas hos Fidesz. En annan plats där detta märks är utanför det ståtliga parlamentet i Budapest. Idag är hela området inringat av banderollklädda stängsel, med svartvita foton på militärparader och folkliga sammankomster. Ombyggnationer pågår för fullt. Regeringen har bestämt att torget framför byggnaden, och en staty av landsfadern Kossuth, ska återställas till precis hur det såg ut under Horthys mellankrigstid.

En av de viktigaste frågorna är därför varifrån det största politiska hotet kommer. Omar Salha menar att Jobbik lika gärna kan splittras om några år.

– Det farliga är ifall Fidesz, som kommer att stanna på den politiska arenan, attraherar fler missnöjesröster genom att anpassa åsikterna. Vi lever redan i ett land där regeringen blivit högerextrem.