Det är inte något nytt fenomen. Föreställningen att en kvinna som gör sin röst hörd i det offentliga ska sättas på plats genom att ”straffknullas” förekom också på 1800-talet. Ta bara den teckning som Verner von Heidenstam skickade till August Strindberg, försedd med texten ”Fru Edgren i drömmen våldtagen af en grof, djefla man”. Denna ”Fru Edgren” var Anne Charlotte Leffler (gift Edgren), en av 1880-talets mer framstående författare och dramatiker men sedermera länge bortglömd och avskriven som melodramatisk, schablonartad och tendentiös - medan hennes samtida manliga kollegor har fått en självklar plats i litteraturhistorien som moderna och tidlösa.

Det paradigmskifte inom synen på litteratur och dramatik som förpassade Anne Charlotte Leffler till glömskan skedde redan delvis under hennes egen livstid. Men på senare år har aktiva försök gjorts att återföra författaren i det kollektiva medvetandet och rehabilitera henne från den litteraturens skräphög på vilken hon hamnat. Förra året kom Monica Lauritzen ut med biografin Sanningens vägar och nu senast har det feministiska förlaget Rosenlarv gett ut en antologi med texter som belyser Lefflers författarskap ur olika vinklar. Förlaget har även utkommit med en bok som samlar några av hennes mest kända noveller.

I antologin Att skapa en framtid (red. David Gedin och Claudia Lindén) blandas biografiska texter med analyser. Leffler, som föddes 1849 och dog redan 1892, växte upp i en högborgerlig miljö och började skriva tidigt. Men redan när hon i 23-årsåldern gifte sig med häradshövdingen Gustaf Edgren föresatte hon sig att sluta skriva, eftersom han var emot det och det ansågs allmänt opassande. Men ambitionen blev kortvarig. Kort efter sitt giftermål fattade hon pennan på nytt, och 25 år gammal debuterade hon som dramatiker med pjäsen Skådespelerskan.

Trots att hennes tidiga publikationer skrevs under pseudonym blev hennes identitet snart känd, till makens stora förtret. Hon blev snart en tämligen kontroversiell person för sina radikala åsikter och vågade ämnen. Också i sitt eget privatliv kom Leffler att handla radikalt och mot konventionerna. Efter ett såväl kärlekslöst som barnlöst äktenskap med Gustaf Edgren blev hon förälskad i en italiensk man som hon till slut kunde gifta sig med. De fick ett barn kort innan hon dog.

I novellsamlingen I krig med samhället och andra texter går kritiken mot den dubbelmoral Leffler ser i det borgerliga äktenskapet och i relationen mellan man och kvinna som en röd tråd. En barnslig och naiv hustru som gradvis vaknar till medvetande är ett återkommande motiv. En av dem heter till och med "Barnet", vilket är den benämning som maken i berättelsen använder när han talar till sin hustru.

Den medvetenhet som många av kvinnorna i Lefflers prosa slutligen uppnår är inte bara en intellektuell medvetenhet utan ofta också en erotisk, vilket sågs som något mycket kontroversiellt i Lefflers samtid, även inom kvinnorörelsen. Leffler ansåg dock att erotiken var en central och oumbärlig del i den kvinnliga frigörelsen. En sådan omöjliggjordes emellertid av ojämlikheten mellan män och kvinnor, särskilt inom ramen för det borgerliga äktenskapet. I novellen Ett bröllop raljerar hon över förväntningarna på att en flicka ska hållas i total okunskap om det sexuella fram till sin bröllopsnatt, men från och med då förväntas bli omedelbart tillgänglig som en del av den äkta makens "rättigheter".

I de mer kända novellerna Aurore Bunge och I krig med samhället framträder en än mer radikal kritik av det institutionaliserade borgerliga äktenskapet. Aurore Bunge handlar om den vackra och blaserade societetsdamen Aurore som, less på alla baler och beundrare, har resignerat inför tanken på att gifta sig med en enfaldig (och, som det antyds, mer eller mindre inavlad) greve. När hon tillbringar en tid på landsbygden och möter en råbarkad men samtidigt känslig fyrvaktare drabbas hon av en häftig, uttalat erotisk, attraktion och inleder en affär. Men efter att ha blivit gravid ger hon till slut efter för konventionerna och måste giftas bort för att räddas från skammen.

Trots sin, med dåtidens mått, radikala sprängkraft har Aurore Bunge vissa stereotypa drag som känns igen från bland annat D.H Lawrence Lady Chatterleys älskare. Till dessa hör skildringen av den känsliga men ändå potentiellt våldsamma "mannen av folket" som "tar" kvinnan med storm och med en dominans som ingen av hennes aristokratiska beundrare har förmått göra. Men Lefflers skildring av den kvinnliga sexualiteten är ändå modern. Hon tillskriver kvinnan en förmåga att handla som ett aktivt, sexuellt subjekt och medvetet välja att gå in i en utomäktenskaplig relation med öppna ögon.

Trots användningen av relativt stereotypa könsrolls- och klassmönster tycks Leffler mena att det i denna typ av relation finns en jämställdhet som saknas i äktenskapet. Det borgerliga äktenskapet förutsätter ju att kvinnan förblir såväl intellektuellt som erotiskt omedveten samtidigt som hon ska vara konstant sexuellt tillgänglig för sin make.

I novellen I krig med samhället driver Leffler kritiken ännu längre. Den borgerliga frun Arla blir förälskad i en yngre man med lägre ställning. Hon skiljer sig från sin man och gifter sig med denne. Tesen som prövas här är att den verkliga synden inte är sexuellt umgänge utanför äktenskapet, utan äktenskap och sexuellt umgänge utan passion och kärlek. I Att skapa en framtid jämförs Arla med Anna Karenina, med den viktiga skillnaden att Arla inte blir straffad med döden av sin författare för sitt "snedsteg".

Därmed inte sagt att Leffler erbjuder ett okomplicerat och lyckligt slut. Arlas nya äktenskap blir inte heller lyckligt och hon måste, likt Anna Karenina, avstå från sina barn. Men skulden är inte främst Arlas. Hon framstår tvärtom som ett tänkande och resonerande subjekt som fattar det enda beslut som ter sig tänkbart i den givna situationen. Kritikens udd riktar sig mot traditionen att ingå i kärlekslösa äktenskap och de lagar och konventioner som gör att en kvinna i Arlas situation tvingas välja mellan sin frihet och sina barn.

Att det andra äktenskapet inte heller blir lyckligt tillskrivs också patriarkala strukturer och maskulinitetsnormer som gör att Arlas nya man inte står ut med att dela hennes tillgivenhet med barnen. Precis som Claudia Lindén påpekar i Att skapa en framtid kan betydelserna av Aurores och Arlas namn ("gryning", respektive "morgon") signalera att de representerar framtidens kvinnor, men på olika sätt. Aurore (gryningen) gör en ansats att frigöra sig men förmår inte ta steget fullt ut, medan Arla (morgonen) går hela vägen och skapar sig ett nytt liv.

Denna typ av betydelsebärande namn är typiska för Leffler. Hennes karaktärer har också onekligen ofta arketypiska drag, vilket är en orsak till att hennes verk började betecknas som "schablonartade". Men vad många kritiker troligen missat är hennes medvetna lek med roller och dekonstruktion av olika performativiteter (för att använda Judith Butlers terminologi) som påtalas i Att skapa en framtid.

Anne Charlotte Leffler använder sig ofta av karaktärer med arketypiska drag, men greppet framstår alltid som medvetet. Det är också sant att hon oftast skriver med en mycket explicit agenda, men detsamma kan i högsta grad sägas om både Strindberg och Ibsen och andra som efteråt försetts med beteckningen "tidlös".

Att läsa Leffler är att upptäcka en överraskande modern feminist och en ofta mycket rolig och satiriskt skarp författare. Vissa anser att medvetna försök att "rehabilitera" bortglömda författare som Leffler enbart är krystade eftersom skälet till att de en gång fallit ur den litterära kanon kan sammanfattas i det närmast mytiska begreppet "estetiska kvalitéer".

Men kvalitet och kanon har inte tillkommit i ett politiskt eller ideologiskt vakuum. Genom att ge ut böcker av och om författare som Anne Charlotte Leffler ifrågasätts och omprövas den rådande litterära kanon.

Den 15 maj möts Claudia Lindén (litteraturvetare och redaktör för I krig med samhället och Att skapa en framtid), David Gedin (litteraturvetare och redaktör för Att skapa en framtid) och Sara Granath (litteratur- och teatervetare) för ett samtal om Lefflers författarskap. Klockan 19 på Aspuddens bokhandel, Hägerstensvägen 130 i Stockholm.