Efter åratal av hätsk debatt om USA:s immigrationssystem finns nu ett lagförslag som ska ge papperslösa invandrare en 13 år lång väg till medborgarskap. Men den vägen kantas av ett antal hållpunkter som ska blidka den amerikanska högern och se till att systemet inte blir alltför generöst.

Enligt förslaget ska bara den papperslöse som kom till landet senast 31 december 2011 kunna bli medborgare. Dessutom får personen inte ha begått några brott under sin tid i USA. Det här innebär att hundratusentals människor kommer att sakna möjligheten att nå medborgarskap.

Förslaget har mött blandad kritik från grupper som arbetar för immigranters rättigheter. Ungdomsorganisationen United We Dream är positiv till att papperslösa som kom till USA som barn ska ha en lättare väg till medborgarskap. Men kritiken är hård mot de tuffa kraven på alla andra.

– Min dröm är att min mamma ska kunna leva utan rädsla och kunna förverkliga sin egen amerikanska dröm. Hon har offrat så mycket för att jag ska kunna få en bättre framtid, säger Lorella Praeli från United We Dream i ett pressmeddelande.

Den stora republikanska segern i lagförslaget handlar om hårdare tag mot dem som i framtiden vill söka sig till USA utan tillstånd.

Papperslösa immigranter kommer inte ha möjligheten att ansöka om permanent uppehållstillstånd, det första steget på vägen till medborgarskap, förrän det har skett en kraftig utbyggnad av gränskontrollen och det stängsel som vaktar delar av USA:s gräns mot Mexiko. Målsättningen är att minst 90 procent av försöken att olovligen korsa gränsen ska stoppas. Kritiker menar att det är oacceptabelt att villkora de förbättringar som ska ske för människor i USA på att andra ska hållas ute.

– Varför använder politiker den här falska berättelsen om att vi måste stärka gränskontrollen innan familjer ska kunna sättas på vägen mot medborgarskap? Gränsen är mer säker än någonsin förr, säger Maria Fernanda Cabello från United We Dream.

Republikanernas svidande förlust i presidentvalet förra året har tvingat högern att möta ett demografiskt faktum: andelen väljare med en bakgrund i Latinamerika växer.

Tidigare har många republikanska politiker haft framgångar med en populistisk linje i immigrationsfrågorna, särskilt de som de senaste åren har varit beroende av väljare som identifierar sig med den så kallade Tea Party-rörelsen.

Men Tea Party-högern har försvagats och Republikanerna har inte längre råd att framstå som hårdföra immigrantmotståndare. I delstater som Florida och Kalifornien spelar latinoväljarna redan en avgörande roll för Demokraterna. Analytiker menar att de i framtiden skulle kunna vrida det solitt republikanska Texas ur händerna på högern.

Samtidigt som många inom etablissemangshögern stödjer förslaget finns det en opposition som splittrar den konservativa rörelsen. På onsdagen hade 46 konservativa pratradioprogram från hela USA hyrt in sig på ett hotell i Washington D.C., där de sände ut sina program till ett segment av befolkningen som fortfarande inte accepterar några som helst eftergifter till de 11 miljoner människor som bor i USA utan att ha juridisk rätt till det. Många människor ringde in till programmen för att säga att de betraktade lagförslaget som ”ren amnesti”.

– Arizonaborna kommer inte att acceptera detta utan motstånd, sa Jim Sharpe till sina lyssnare i en av de delstater som gränsar till Mexiko.

När George W. Bush försökte reformera immigrationssystemet 2007 var den konservativa pratradion motståndets grundbult och nu försöker man upprepa den framgången. Samtidigt har ett flertal ledamöter i representanthuset, där Tea Party-högern fortfarande är stark, deklarerat sitt motstånd mot reformen.

Men det finns många tecken på att situationen har förändrats. Fox News-programledaren Sean Hannity var en hårdför motståndare till Bush-reformen, men säger nu att det är dags för Republikanerna att stödja en förändring. Också den evangeliska kristna rörelsen är mycket positiv till en reformering av immigrationssystemet.