Fria Tidningen

Kan Obama rubba vapenlobbyn?

Efter den tragiska skolskjutningen i Connecticut har president Barack Obama signalerat att han vill göra någonting åt vapenfrågan. Men det kan visa sig svårt att rulla tillbaka utvecklingen. Under Obama har vapenlobbyn drivit igenom många lagändringar, samtidigt som handeldvapen sprids i en omfattning som aldrig förr.

Det var en märkbart rörd Barack Obama som talade vid en minnesceremoni för offren vid skolmassakern i Newtown, Connecticut. Det politiska budskapet var tydligt: Obama kommer att försöka göra någonting för att stoppa spridningen av vapen i USA. Efter ett massmord som dödade 26 människor, varav 20 var barn, talade Obama som en förälder till andra föräldrar.

– Kan vi ärligt säga att vi gör tillräckligt för att skydda våra barn – alla våra barn – från våld?

Under Barack Obamas tid vid makten har USA snarare gått mot mer liberala vapenlagar än tvärtom. En granskning av vänstertidningen The Nation visar att sedan 2009 har det på delstatsnivå införts 99 olika lagar som har gjort det lättare att skaffa vapen och att bära dem på offentliga platser – samtidigt som det har blivit svårare för myndigheterna att spåra dem. Den dramatiska utvecklingen hänger ihop med mellanårsvalet 2010, då republikanerna hade stora framgångar och tog kontroll över många tidigare demokratiskt styrda delstater.

Enligt nyhetssajten Mother Jones har det skett en femtioprocentig ökning av antalet skjutvapen i USA de senaste 17 åren, samtidigt som USA:s befolkning bara har ökat med 20 procent. I dag finns ungefär 300 miljoner privatägda skjutvapen i USA.

Utvecklingen är resultatet av målmedvetet politiskt arbete. Vapenfrågan domineras av den mäktiga högerorganisationen National rifle association, NRA, som samlar fyra miljoner medlemmar och får ekonomiskt stöd av den amerikanska vapenindustrin. NRA ger i sin tur ekonomiskt stöd till politiker, i första hand republikaner, som arbetar för att genomföra en politik som ligger i linje med organisationens agenda.

Barack Obama förväntas presentera ett lagförslag inom de närmaste veckorna, för att hålla liv i frågan medan minnet av Newtown fortfarande är färskt. Vissa debattörer har spekulerat i att Obama kan försöka göra någonting för att hindra spridningen av tunga automatvapen, men också de ammunitionsmagasin som låter skytten avfyra många skott innan hen måste ladda om. Från 1994 till 2004 fanns ett förbud mot automatvapen och den här sortens tekniska lösningar. Lagen gällde bara under tio år och när perioden gick mot sitt slut vägrade George W. Bush att förlänga förbudet. Vid flera av de senaste årens massmord har förövaren använt automatvapen med högkapacitetsmagasin.

Uppförsbacken är brant för den politiska ledare som vill ha mer restriktiva lagar om vapen, men det kan vara så att händelsen i Newtown har förändrat perspektiven. Nya opinionsundersökningar visar ett stärkt motstånd mot automatvapen och vissa vapenliberala debattörer har börjat tala om att situationen kanske ändå måste förändras. Samtidigt leder den här sortens extrema händelser nästan alltid till en upprörd debatt – som sedan dör ut inför det massiva politiska motståndet mot vapenregleringar. Det återstår att se om morden i Connecticut lämnar ett permanent avtryck i amerikanernas relation till sina vapen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Papperslösa kan få stanna i USA

USA:s president Barack Obama förväntas ställa sig bakom ett förslag till reformering av den amerikanska invandringspolitiken. Förslaget ger fler papperslösa invandrare rätt att stanna. Men det tvingar hundratusentals människor att fortsätta leva i USA utan medborgarskap.

Fria Tidningen

Ny CIA-chef cementerar Bush-politik

När Barack Obama blev president i USA utlovade han en ny inriktning i utrikespolitiken. Men den strategi som George W. Bush använde har under Obama snarare normaliserats. När Obama nu väljer en ny CIA-chef betraktas hans val av många som en bekräftelse på centrala delar av Bush-årens utrikespolitik.

Fria Tidningen

”Grön utopi” med förhinder

Med megaprojektet Desertec vill 21 europeiska storföretag täcka upp till en femtedel av Europas energibehov med hjälp av storskalig sol- och vindkraftsparker i Nordafrika. Men projektet har kantats av politiska och ekonomiska problem.

Fria Tidningen

Nyanser skiljer Romneys och Obamas utrikespolitik

USA går till val

Världens största militärmakt går till presidentval. Men på det utrikespolitiska området är Barack Obama och Mitt Romney oftast överens. Samtidigt kritiseras presidenten av en vänster som hoppades att USA genom honom skulle tala med en ny röst i världen.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu