– Människan hon är människa därför måste man ge henne bröd. Ty hon blir inte mätt av prat, det lindrar ej hennes nöd, ljuder hans sång över scenen.

– Text, ropar David Weiss till regissören Niclas Sandström som fyller i från manus.

Inte bara replikerna ska sitta till premiären utan också tekniska lösningar som ljus och rekvisita.

Någon har lyft ut pallen som ska stå bakom bardisken och David Weiss, som spelar berättaren Ormen, har inte någonstans att sitta.

Samer Dakhil, som ansvarar för praktiska lösningar på scen, organiserar om möbleringen så att allt kommer på plats igen.

– Det är den svåraste pjäs jag någonsin har arbetat med, säger David Weiss som tidigare arbetat på Dramaten och turnerat med Riksteatern.

– Den innehåller så många karaktärer och spår, man måste välja noga vad som ska föras fram.

Hans berättarroll Ormen hjälper publiken att hänga med.

Arbetet med uppsättningen har varit en kollektiv process där ensemblen försökt reda ut vad som egentligen händer i pjäsen och vilka som säger vad till vem. Mycket har fått strykas i manus och texten har arbetats om för att passa dagens publik.

– Brecht vill att man ska titta på mekanismerna av det som sker. På scenen utspelar sig en kamp mellan bokbiträdet och råkapitalismen. Människor förringas till att vara säljbara varor, något som vi lyfter fram och som är aktuellt även i dagens samhälle, säger David Weiss.

Uppsättningen innehåller originallåtar av Brecht, men den mesta av musiken är komponerad och framförs live på scenen av Kiki Desplat.

– Det är mycket ångest i pjäsen. Jag har kopplat melodierna till känslorna och miljön för att förstärka och kontrastera, säger hon.

– Brecht brukade säga att han gjorde teater för rökare. Det stämmer verkligen, det är en koncentrationskrävande pjäs både för ensemblen och publiken, men jag lovar att det blir en spännande upplevelse, säger David Weiss.

Sara Karnehed