Duon Martin Elison och Adam Bolméus (med bakgrund i göteborgska slyngelrockarna Bad Cash Quartet) lyckas på sin tredje skiva under namnet Hästpojken skaka av sig allt det där som desperat Göteborgs-indie "ska" vara, paradoxalt nog genom att leverera fler blinkningar till lokala kollegor än någonsin.  

Vi bjuds försiktigt utmejslade låtar utsmyckade med skamlöst många hookar och melodislingor (lyssna på inledande Sommarvin – en "instant classic" och Något stort för dig) som fungerar lika bra oavsett om lyssnaren är 15 eller 45 år. Därmed inte sagt att Elison textmässigt avviker från de av honom väl upptrampade stigar som kantas av nederlag och revansch. Texterna är bleknade polaroidfoton från en sommar som försvann för snabbt, av a cappella-sång i ett flickrum, från rumlande i fyllan och villan och de där ensamma stunderna då verkligheten hinner ikapp en drömmare.

Elisons säregna stämma börjar att kännas lika mycket en del av den svenska pophistorien som någonsin hans förebilder (ofrånkomligen Broder Daniel och dess avknoppningar – inte minst, naturligtvis,  Håkan Hellström). I näst sista, och bästa, låten Imperial hörs ekon från ett otal göteborgska grupper. Mot en fond av en grådaskig hemstad lyckas Hästpojken göra något storartat och eget av bekanta byggstenar.