I Zac O'Yeahs kriminalroman Operation Sandalwood lever den småskalige bondfångaren och internetbedragaren Hari Majestic ut sina äventyrsdrömmar i ett uppdrag att rädda den sköna damen undan blodtörstiga gangsters i ett snårigt kidnappningsdrama. Vad som låter som ett matinéäventyr för ungdomar hade också kunnat vara just det om inte berättelsen kryddats med halshuggningar, lemlästningar, pornografi och alkoholmarinerad dekadens. Att handlingen i boken utspelar sig med krossade filmstjärnedrömmar som fond är därmed passande.

Handlingen förs allt som oftast framåt i ett halsbrytande tempo där makalösa tillfälligheter konstant spelar bokens hjälte i händerna. I mångmiljonstaden Bangalores gytter tycks alltid rätt rikshaförare dyka upp vid absolut rätt tillfälle - och att sälja sin nyss använda gyttjiga  badhandduk som Jesu svepning till en mirakelhungrig präst är enkelt för en mästerdektektiv som lärt sig allt genom Wikipedia.

Att boken spretar eklektiskt (är det en ungdomsbok? En parodi? En hårdkokt deckare?) förstör inte spänningselementen som är intakta boken igenom. Men det lämnar läsaren något förvirrad när stora stilmässiga lappkast samsas mellan pärmarna. Vissa sekvenser är målande och lika själfulla som lammfilé-Palaak Ghost på min lokala indiska restaurang("Solen dinglade som en använd tepåse över den kokande horisonten"), medan andra sekvenser tangerar buskis, som när den åtråvärda  Madhuri, som Hari Majestic handlöst förälskat sig i, konstant refererar till huvudpersonens för- och efternamn med olika felaktiga närbesläktade tillmälen (Larry, Barry, mister Menlös och mister Moloken).

När trådarna knyts samman i slutet av boken har läsaren tagit del  av hisnande eskapader, som möjligtvis inte tål att synas alltför väl i sömmarna, men som bjudit både dofter, smaker och käftsmällar från ett sceneri som är både ovanligt och uppiggande i deckarsammanhang - och precis som baksidestexten lovar "långt bort från Fjällbacka".