Stockholms Fria

Rädda barnen: Väck åtal snabbare

Rädda barnen riktar skarp kritik mot att det tar för lång tid att väcka åtal för brott mot barn. "I värsta fall fortsätter barnen att bli slagna", säger psykologen Åsa Landberg.

Tidsfristen för att väcka åtal för brott mot barn är 90 dagar. Meningen med tidsfristen är att samhället ska reagera snabbt när barn blir utsatta.

Rädda barnens siffror visar att 36 procent av utredningarna i hela landet tog för lång tid. I Södertörn gick 55 procent av utredningarna över tidsgränsen.

Medianvärdet för hur lång tid det tar för åtalsbeslut för brott mot barn är 65 dagar i landet. Det låter bra, men skillnaderna mellan orterna är enligt Åsa Landberg, psykolog på Rädda barnen, katastrofal.

– Det handlar om hundratals barn som blir illa behandlade av rättsväsendet. Man behöver inte vara särskilt insatt för att förstå vad det innebär för barnen, säger hon.

Åsa Landberg har skrivit rapporten Brott mot vuxna går före, där hon har granskat polis och åklagare. I rapporten lägger Rädda barnen fokus på barn under 15 år som misstänks bli utsatt för barnmisshandel. Men i många fall lever de i så kallad dubbel utsatthet.

Rapporten tar upp skrämmande exempel av fall där barn far illa av misshandel och övergrepp, men också av rättsväsendet.

Ett av de värsta fallen är från 2011 då en flicka misstänks ha blivit utsatt för våldtäkt.

Flickan, som kallas för Anna i rapporten, berättar för sin skolkurator att hon blivit våldtagen av en äldre man. Skolkuratorn anmäler genast till polis och socialtjänst, och en förundersökning inleds av polisen. Först efter ett halvår förhörs Anna två gånger, sedan får hon vänta ännu ett halvår på att polisen ska höra av sig.

Ett år efter polisanmälan får Anna prata med en ny polis. Åklagaren är också ny i fallet, och efter förhöret frihetsberövas mannen. Men bara ett par dagar senare släpps han igen. Anna får höra att inget åtal väcks. Polisen säger att bevis saknas och att det gått för lång tid.

Åsa Landberg kallar det grymt. Att tidsfristen på 90 dagar redan känns som otroligt länge för ett barn.

– I värsta fall fortsätter barnen att bli slagna. Andra konsekvenser är att barnen tappar förtroende för vuxenvärlden, att de psykiska symptom de har förvärras samt att det blir svårare att utreda brottet när så lång tid har gått, säger hon.

Rekommenderade artiklar

”Ingen slump att män använder mest våld”

I Västra Götaland var 86 procent av dem som dömdes för misshandel år 2011 män. Föreningen Män för jämställdhet vill minska mäns våldsanvändande och ordnar därför en workshop i ickevåldskommunikation.

Göteborgs Fria

Få stadsdelar satsar på självförsvar

8 mars

Nyligen sköts en kvinna ihjäl av sin ex-sambo i Högsbohöjd och statistiken visar att drygt tre gånger så många kvinnor som män känner sig otrygga ute om kvällarna. Enligt Göteborgs stads budget för 2013 ska skolan genomföra aktiviteter för att bryta könsrelaterat våld och feministiskt självförsvar kan vara ett inslag. Men frågan har bara diskuterats i fem av tio stadsdelsnämnder.

Göteborgs Fria

Våldsutsatta men sällan sedda

Att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld är inget nytt. Men det är kunskapen om övergreppen. ”Det har länge varit ett osynligt problem”, säger Ann Jönsson, utredare på Socialstyrelsen.

Skånes Fria

Två år på Akademiska sjukhuset

Daniel Gustafsson har arbetat som sjuksköterska på akademiska i två år. Nu har han sagt upp sig och berättar om tiden och problemen på Akademiska - men allt är inte negativt.

Uppsala Fria

© 2026 Fria.Nu