Den 21 februari firades den Internationella modersmålsdagen. Dagen är viktig att uppmärksamma, då värdet av modersmålsundervisning ofta ifrågasätts i samma andetag som svenskspråkighetskrav reses. Men motsättningen är skenbar. Forskningen visar att handledning och undervisning i modersmålet tvärt om ger bättre resultat i andra skolämnen. Forskningsresultaten är egentligen rätt självklara. Kunskaper i svenska språket är lättare att lära in för elever som är säkra på sitt förstaspråk.

Språkutvecklingen är som mest intensiv i förskoleåldern. Därför är det viktigt att kunna erbjuda ett bra modersmålsstöd redan i förskolan. I Uppsala finns ett bra stöd, men alla förskolor utnyttjar inte stödet i den utsträckning som bäst skulle gynna barnen. I vissa enstaka språk kan kommunen inte heller erbjuda stöd på grund av att lärare saknas eller med motiveringen att språkgruppen är för liten. Genom den it-baserade undervisningsmetod som Uppsala kommun utvecklar i samverkan med universitetet kan vi i framtiden samverka med andra kommuner som en lösning på problemet.

Det är också viktigt att i samband med nyrekrytering av förskollärare och lärare efterfråga flerspråkighet. Det skapar bättre förutsättningar att fler lärare också kan bedriva extra undervisning och ge studiehandledning på andra språk än svenska. Matte på arabiska kan vara en utmärkt hjälp för en elev som nyligen kommit till Sverige som flykting att hänga med i matematiken, trots att svenskan inte är flytande. Tänk er den positiva känslan att inte behöva hamna efter i allt bara för att ett språkhinder står i vägen.

Det är okunskap som ligger bakom påståenden som att etnisk bakgrund och annat modersmål skulle vara problem och orsak till utanförskap. I själva verket är mångspråkighet något positivt, och något samhället måste värna om. Allt slags utbyte med andra länder, handel, forskning, fredsprocesser mm gynnas av att vi har en bred språkkompetens i vårt land. I en allt mer globaliserad värld är flerspråkighet mycket viktigt. Samtidigt har elevers intresse för att läsa språk i skolan minskat. En utveckling, som knappast blivit bättre av att samhället inte har uppmärksammat och uppmuntrat flerspråkighet, exempelvis när barn och unga vill utveckla sitt modersmål.

Ett viktigt förslag som Miljöpartiet driver är att fler språk än i dag ska vara meriterande vid antagning till högskolan. Det finns en uppenbar risk att elever väljer bort att läsa sitt modersmål på gymnasiet för att i stället läsa andra språkkurser för att förbättra möjligheterna att komma in på högskolan. Ju fler elever som fortsätter läsa sitt modersmål på gymnasiet och därmed behärskar fler språk, desto bättre är möjligheterna både för individen som för samhället. En validering av språkkunskaperna i modersmålet bör erbjudas varje modersmålselev i slutet av gymnasiet.

Uppsala ligger i täten i landet vad gäller andelen välutbildade modersmålslärare. Det är viktigt att de värderas för den utbildning och pedagogiska meriter både vad gäller lön och övriga villkor. Modersmålslärarnas status som språklärare behöver bekräftas. Vi uppmanar skolnämnderna att ge modersmålslärarna en grundplacering på en för-, grund- eller gymnasieskola med ett tydligt uppdrag att jobba i kommunens alla skolor.