Konsten i Uppsala län behövs mer än någonsin
Vintern 2013 kan målas i dystra och grå nyanser. Vi ser en lågkonjunktur med uppsägningar och varsel gripa omkring sig och hur den globala uppvärmningen håller på att förändra förutsättningarna för mänskligheten, skriver Kajsa Haglund, konstnär och ordförande KR/KIF i Uppsala, Karin Willén, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation (KRO) ocg Camilla Skorup, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF).
I en tid när olika kriser avlöser varandra behöver vi, med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth ord, se till att ”kulturen blir som föda och språngbräda för själen”, vi behöver en konstnärlig verksamhet som speglar och tolkar och bearbetar den samtid vi lever i. En stor del av ansvaret för prioriteringarna inom kulturområdet har riksdagen decentraliserat och nyligen fattade Statens Kulturråd beslut om att tilldela Uppsala län 37 860 000 kr för årets kulturverksamhet. Det motsvarar 111 kr per boende i länet och av de 20 regioner som i år deltar i den så kallade samverkansmodellen hamnar Uppsala län på 16:e plats i kulturbudgetligan. Decentraliseringen av statens kulturpengar har på flera orter bidragit till ett ökat engagemang för kulturfrågor, men fortfarande finns det kulturpolitiska utmaningar där Uppsala läns politiker och tjänstemän skulle kunna göra skillnad för att stimulera den konstnärliga gestaltningen i samhället.
Ge konstnärerna förutsättningar att vara konstnärer. Konstnärer och konsthantverkare är två av de yrkesgrupper som har lägst och mest osäkra inkomster i landet. 64 procent av landets bild- och formkonstnärer har en taxerad årsinkomst på under 13 300 kr/månad. Samtidigt har andelen av statens totala utgifter för kultur som går till bild- och formkonsten och till verksamma konstnärer och konsthantverkare under perioden 2000-2011 minskat. Med decentraliseringen har kulturen fått en ny administrativ nivå med risk för att en ännu mindre del av de offentliga medlen sipprar ner till de enskilda konstnärerna. Därför bör politikerna verka för att en större andel av budgeten verkligen når kulturutövarna. Säkerställ att alla utställningsarrangörer som får offentliga kulturpengar skriver ett så kallat MU-avtal (medverkans- och utställningsersättning) och att det finns budget för att ersätta konstnärerna för det arbetet som de utför för kommunala och regionala konsthallar.
Låt konsten finnas där människorna finns. Den så kallade procentregeln innebär att en viss andel av offentliga och privata byggkostnader investeras i offentlig konst för att skapa trivsamma och spännande gemensamma miljöer. Avsätt minst en procent av byggkostnaderna vid nyproduktion och större renoveringar till konstnärlig gestaltning. Uppsala läns politiker kan knappast själva lösa vår tids alla stora utmaningar. Men genom strategiska satsningar på konsten kan dess inneboende kraft ”bli föda och språngbräda för själen” och bidra till att gestalta och ställa frågor om vår omvärld som gör den något mer begriplig.
Kajsa Haglund, konstnär och ordförande KRO/KIF Uppsala.
Karin Willén, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation (KRO).
Camilla Skorup, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF).
