Tabu kallar vi något som är förbjudet att nämna eller prata om. Ett förbud som grundar sig i samhällsnormer och vad vi anser fult eller skamligt. Dessa tabun kan liknas vid de skelett som många av oss gömmer i våra garderober. Hur allvarliga dessa hemligheter är beror på skelettets natur samt de samhälle vi lever i. Det finns även olika garderober som dessa skelett kan vistas i: den privata och den tabubelagda. Vissa skelett vandrar mellan båda dessa rum.

Offentliga människor, politiker speciellt, förväntas ha en välstädad garderob, gärna med dörren stående på vid gavel. Personligen skrämmer få saker mig så mycket som människor som tycks vara helt fria från skelett. För mig är det inte mer än mänskligt att ha ett stycke kotor undanstoppade någonstans. Men kring detta råder långt ifrån någon koncensus.

Säg att det grävs fram att vår finansminister gillar att bli smiskad iklädd läder. Är detta relevant för hans jobb? Så länge han inte köper piskor med jobbpengar kan jag inte se hur. En uppenbar fråga om moral och personlig karaktär. Att ha en alkoholiserad familjemedlem kan vara minst lika tabubelagt.

Under Gaygalan kunde vi se Kajsa Bergqvist tillsammans med sin flickvän. Inte alltför längesedan berättade hon via pressen att hon var lesbisk. Skelettet var på väg att upptäckas av pressen så hon valde istället att greppa dess hand och vandra ut ur den privata garderoben i dess sällskap. Varför? För att det fortfarande är en grej att vara homosexuell? Hennes hemlighet berörde därmed både den privata sfären och ett tabu.

I vissa länder kan ditt liv hänga på hur väl du gömmer dina skelett. I exempelvis Uganda är det förenat med livsfara att vara homosexuell. Detta säger något om ett land. Att man behöver ”komma ut” i Sverige, säger något om oss. Garderoben kan även vara vår samhällsspegel, samt reflektera normerna i de mindre grupperingarna vi rör oss i.

Den stora skillnaden mellan garderoben för tabu och privatliv är att vi aldrig frivilligt placerar våra skelett i tabuns garderob. Kriterierna för vad som bör hamna i tabu måste ständigt ifrågasättas.

När våren kommer tänker jag se till att ordentligt vårstäda min egen tabugarderob samt fråga mig varför skelettet alls hamnade där