Det är dags att modernisera styrelsesammansättningen i Sveriges Bildkonstnärsfond. Konstnärsalliansen, KFA, föreslår regering och riksdag att modernisera sammansättningen av styrelsen i Konstnärsnämnden respektive Sveriges Bildkonstnärsfond i syfte att avskaffa de korporativa inslagen. Expertis som konstnärer/formgivare ska istället anlitas på konsultbasis. Sammansättningen av styrelserna ska så långt det är möjligt vara oberoende och neutral i förhållande till yrkesaktiva konstnärer och dess organisationer. Detta för att komma bort från jävsproblematiken och kritik i form av svågerpolitik vid utdelning av olika stipendier.

I Riksrevisionens granskning av Konstnärsnämden 2008 gordes en enkätundersökning som tillställdes olika konstnärer. Det förekommer både positiva och negativa iakttagelser. Flertalet ansåg att det fanns risker för jäv och vänskapskorruption och att stipendier borde vara skattepliktiga och pensionsgrundande.

Riksrevisionen framhåller att bidragssystemet alltid kommer att ha en inbyggd jävsproblematik – om man nu inte ändrar i verksamheten och tar bort de korporativa inslagen. Granskningen visade att Konstnärsnämndens beslutsprotokoll sällan innehåller dokumentation av jäv i förhållande till ansökningar som resulterar i avslag. Den enkät som Riksrevisionen genomförde i granskningen visade att 19 procent av dem som sökt bidrag uppger sig känna till ett eller flera fall av jäv.

Det är ett korporativt system som snarast borde avskaffas för att modernisera hela verksamheten. Det förefaller, med tanke på den gällande förordningen, som att vissa konstnärsorganisationer har företräde att fortsättningsvis utse flest ledamöter till Bildkonstnärsfonden. Andra konstnärsorganisationer ställs åt sidan. Jävsregler är till för att styra hur arbetet vid myndigheten organiseras och bedrivs för att garantera en objektiv och opartisk hantering av olika ärenden.

I Konkurrensverkets rapportserie publicerades översynen ”Konkurrensfrågor på bild- och formkonstområdet” (1999). Där beskrevs problematiken med de korporativa inslagen i bland annat Bildkonstnärsfonden: ”I ett system där det allmänna bjudit in företrädare för olika yrkesförbund att delta i beslut om fördelningen av bidrag och ersättningar kommer risken för jävsituationer eller misstankar om detta vara svåra att undvika, särskilt mot bakgrund av att det finns stödberättigade konstnärer som inte givits representation.”

I ett yttrande till Konkurrensverket i maj 1999 skriver dåvarande ordförande i Konstnärsnämndens styrelse, Lars Lönnroth, bland annat följande: ”Det nuvarande förfarandet att utse ledamöter minskar förtroendet för Bildkonstnärsfonden bland många av dagens bildkonstnärer som i stor utsträckning avstår från att gå in i en konstnärsfacklig organisation. För många konstnärer är i dag alltså kopplingen mellan konstnärernas organisationer och fördelningen av det statliga konstnärsstödet en källa till misstro.”

SR:s kulturnytt utförde 2007 en granskning av Bildkonstnärsfondens fördelning av stipendier. Där konstaterades att bland de 12 ledamöter som avgått sedan 2001 hade åtta efteråt sökt och fått stipendium, efter att beslut tagits av deras före detta kollegor. Flera av de tidigare ledamöterna som söker stipendier sätter det högt på sin meritlista i ansökan att de själva just suttit i styrelsen. Det är inte något som påverkar bedömningen, enligt dåvarande ordförande Sune Nordgren: ”Det är inte det vi bedömer, vi bedömer ju deras konstnärliga kvalitet”.

Den 5 maj 2000 publicerade GP en artikel om Bildkonstnärsfondens stipendiefördelning med rubriken ”Kassa för kompisar”. Gunilla Lagerbielke (ordförande i styrelsen 1990–1998) berättar att: ”Det var regel att ledamöter fick stipendier efter att de avgått. Man ansåg att det mer eller mindre var ett avgångsvederlag.”

I KRO-tidningen nr 4 2007 skriver skulptören Ian Newbary i ett debattinlägg om just snedfördelningen av stipendierna: ”Som jag ser det finns det allvarliga demokratiska brister i systemet med hur stipendierna delas ut. Det är rent diktatoriskt att man inte kan överklaga besluten. Det finns ingen insyn i hur processen har gått till och hur långt in i processen man blev bortplockad. Det finns ingen motivering till besluten.”

Konstnärsalliansen föreslår en snabb avveckling av stipendiesystemet och att medel istället nyttjas till ett generellt konstnärstillägg som är beskattat och pensionsgrundande. Ett sådan uppdaterat förslag har överlämnats till regeringskanslierna och till alla riksdagspartierna.