Oetiska försök i (o)vetenskapens namn
I Sverige utnyttjas varje år miljontals djur i plågsamma djurförsök. Djurförsöken är av olika karaktär men det kan handla om beteendestudier, provfiske, operativa ingrepp, förgiftningar, smittoexponering för läkemedelstester med mera. Försöken är fysiskt skadliga antingen direkt eller genom upprepad exponering, skriver representanter för Djurrättsalliansen Uppsala i sitt debattinlägg.
Vissa försök räknas inte som plågsamma men då tas oftast ingen hänsyn till faktorer som:
– Att mänsklig hantering kan av olika anledningar vara oerhört stressande för många djur.
– upprepade försök kan innebära hög grad av lidande för djuren även om de enskilda försöken i vissa fall kan framstå som milda.
– Att många av djuren har svårt att få utlopp för sina naturliga beteenden då de i sina dagliga liv begränsas till en liten yta i stressande miljö med minimal eller obefintlig miljöberikning.
– Att vissa djur isoleras från artfränder, vilket är förödande för sociala djur.
Den nu nedlagda Djurskyddsmyndigheten arbetade med att skapa bättre översyn över användningen av djur i försök, att begränsa antalet djur som utsätts för försök samt lade resurser på utveckling av alternativa metoder. Då vi fick en borgerlig regering 2006 upplöstes Djurskyddsmyndigheten och de reformarbeten som hade påbörjats fick aldrig avslutas.
Enligt 19 § i djurskyddslagen så får djurförsök endast utföras om syftet med försöken inte kan uppnås med andra metoder. Trots detta så godkänner de etiska nämnderna 99 procent av alla ansökningar om djurförsök som kommer på deras bord. Många plågsamma försök godkänns av etiska nämnder trots att det redan finns gedigna forskningsresultat inom ämnet. Ett exempel är att det godkänts att hundratals djur utsätts för tobaksrök med syftet att studera dess inverkan, trots att det redan fanns starka belägg för att tobaksrök är skadligt. Ett försök som godkändes 2008 gick ut på skära av hälsenorna på många råttor och hänga upp dem i svansen tills de skulle dödas fjorton dagar senare, med det påstådda syftet att studera senors läkning. Enligt 21 § i djurskyddslagen ska försökens betydelse väga upp mot djurens lidande, något som ofta verkar glömmas bort i prövningarna. Men så lämnas det också utrymme i lagtexten för en ganska fri tolkning.
I fler än hälften av fallen misslyckas djurförsök med att förutse effekterna av olika behandlingar på människa på grund av fysiologiska skillnader. Ändå fortsätts det att testa om och om igen; ett tveksamt vetenskapligt sätt att gå tillväga. Djurfria metoder, såsom datorsimuleringar och odlingar av mänskliga celler, har utvecklats under årens lopp (till stor del tack vare donationer) och ersätter idag vissa djurförsök. Metoderna kan utvecklas vidare men det krävs att statliga resurser avsätts för detta. Djurförsök är inte ett billigt alternativ: de är ekonomiskt kostsamma i och med att djuren både ska födas upp, hållas vid liv och att försöken upprepas många gånger på grund av osäkerhetsgraden.
Försöksdjur får i överlag inte leva särskilt länge. I en del fall plågas individer ihjäl under försökens gång men oftast blir de dödade efteråt. Vissa djurindivider utsätts för upprepade försök utspridda under längre tid. De kan därefter avlivas när de till exempel inte behövs längre för en viss typ av försök, när de har blivit för ärriga för att sticka med fler kanyler eller när deras kroppar har blivit för nedbrutna av försöken. De allra flesta av djuren (ej inräknat de provfiskade fiskarna som lever i naturen) både föds, lever och dör under sorgliga omständigheter. De får aldrig möjlighet att leva sina egna liv för människor låter dem inte. I genomsnitt dödas 2800 av dessa individer varje dag i Sverige helt i onödan för opålitliga forskningsresultat.
EU:s nya djurförsöksdirektiv trädde i kraft i Sverige den 1:a januari 2013. Direktiven innebär ingen förbättring som kommer märkas direkt hos djuren. De försämringar som medförs däremot är allvarliga: en effekt blir att det kommer bli svårare att förbjuda djurförsök som det redan finns djurfria alternativ till och en annan blir att även då länder får behålla en nuvarande strängare lagstiftning så kommer det bli i princip omöjligt för enstaka länder att i senare skeden få anta strängare lagar än EU-direktiven.
Vi lever i en tid då djurförsök hade kunnat vara blott ett skamfullt minne. Låt oss göra det till det! Politiker måste få hjälp att förstå att det är dags att på ett seriöst sätt satsa på utvecklandet av bättre och mer etiska alternativ till djurförsök. För allas skull.
<h2>Bakom denna text står: Ditte Enhorn, Rikard Friberg von Sydow och Elin Bjerding från Djurrättsalliansen Uppsala.</h2>
