I sitt arbete hjälper hon socialtjänsten med juridiskt stöd. En fråga som varit återkommande och som blivit allt vanligare de senaste åren är om papperslösa har rätt till hjälp. Och i så fall med vad.

– För mig är det väldigt enkelt. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för de som trillat igenom alla skyddssystem. Det finns inga undantag, lagen ska omfatta alla som vistas i kommunen.

Men i praktiken har det inte visat sig vara enkelt. Det saknas både rättspraxis och riktlinjer från Socialstyrelsen. Enligt en studie som forskarna Annika Staaf och Carin Björngren Cuadra gjorde vid Malmö högskola 2009 visade det sig vara stor skillnad i hur socialtjänsten bemöter papperslösa både inom en kommun och mellan olika kommuner. Bland annat ansåg flera kommuner att lagstiftningen var både motsägelsefull och otydlig. En tiondel av alla kommuner ansåg inte att papperslösa omfattades av socialtjänstlagen över huvud taget. I ett pågående forskningsprojekt har de sett vad de kallar ett värderingskifte och att frågan blivit allt mer aktuell.

– Det är ett område i förändring. Rättigheter som tidigare enbart setts som knutna till medborgarskap har nu börjat ses i ett vidare perspektiv. Man har insett att de här människorna faktiskt finns. Även om det fortfarande verkar finnas ett godtycke i vem som får hjälp och vem som inte får det, säger Carin Björngren Cuadra.

Oklarheter och ett godtycke som stadsjuristen Maria Engleson nu hoppas kunna komma tillrätta med.

– Tidigare har jag sagt att det inte behövs några riktlinjer. Att socialtjänstlagen reglerar de här frågorna. Men jag har förstått av forskningen att det verkar finnas en tro hos många att det skulle vara myndighetstrots att hjälpa papperslösa. Så är det inte.

Att tolka socialtjänstlagen som att man ska ge stöd till papperslösa lutar sig på det så kallade vistelsebegreppet – att alla som befinner sig i en kommun har rätt till akuta nödinsatser. Vad som räknas som akut och som en nödinsats är öppet för tolkning och något som Maria Engleson nu hoppas kunna förtydliga.

– Det ska alltid göras en individuell bedömning. Men principen om barnens bästa gör att vi har större möjlighet att ta ansvar för barn. Enligt mitt förslag skulle vi till exempel kunna motivera fullt ekonomiskt bistånd till barnen och boendestöd för familjen.

Vildana Basic är enhetschef för ekonomiskt bistånd i Kirseberg. Från och till kommer det in ärenden från papperslösa, säger hon.

– Vi hanterar den gruppen som alla andra och gör individuella bedömningar. Men visst finns det en osäkerhet och riktlinjer hade kunnat underlätta arbetet.

Relativt få av de papperslösa vänder sig till socialtjänsten. Det tror Maria Engleson beror på en rädsla för att bli anmäld till polisen.

– Rädslan är nog ett större problem än den faktiska möjligheten att bli anmäld. Jag har aldrig hört talas om att någon skulle ha blivit anmäld eller att polisen skulle ha hört av sig.

De nya riktlinjerna för socialtjänsten bereds av tjänstemän på stadskontoret. Om man även från politiskt håll vill inkludera riktlinjer som rör papperslösa kommer att avgöras i kommunfullmäktige någon gång under våren.