Alla partier borde förstå att det inte går att backa in skolan i framtiden. Men när Folkpartiet i nyligen presenterade sitt skolpolitiska program verkar det vara exakt det som partiet vill göra. Förtroendet sjunker för regeringens skolpolitik och allt färre tror att utbildningsminister Jan Björklunds reformer kommer vända skolan och ge det lyft som våra elever och lärare så väl förtjänar. Att i det läget bara föreslå mer av samma sak ter sig desperat och verklighetsfrånvänt.

Två förslag sticker ut i Folkpartiets skolprogram. Dels förslaget om att införa betyg från årskurs fyra, och dels förslaget att införa examensprov i gymnasiet. Båda förslagen saknar förankring i aktuell forskning om skolan. I den skollag som Björklund själv har infört nyligen poängteras det att skolan måste vila på vetenskaplig grund. Samma krav borde ställas på skolpolitiken.

Fram till 1982 kunde kommunerna välja om eleverna skulle få betyg i sexan eller inte. Sedan togs den möjligheten bort. Enligt forskning från Göteborgs universitet får de allra flesta elever sämre studieresultat i sjuan om de fått betyg i sexan. Det är endast de sex procenten mest högpresterande eleverna som gynnas av dessa tidiga betyg. Ändå ges betyg igen från årskurs sex från höstterminen i år. Och Folkpartiet vill nu driva ned betygssättningen till årskurs fyra. Björklund säger att han vill bort från det han kallar ”flum-skolan”. Men att föreslå reformer som helt saknar vetenskaplig grund för att ge alla elever bättre förutsättningar att klara av skolan på bästa sätt - det är i vårt tycke flummig politik.

Betyget är den mest debatterade och diskuterade formen av bedömning i skolan. Men det är långt ifrån den enda formen. Bedömning sker kontinuerligt, vid varje lektionstillfälle, hela tiden. Folkpartiets ensidiga fokus på betygen som den enda formen av bedömning är olycklig och skapar en skev fokus för utvecklingen av en mer regelbunden och undervisningsnära satsning på bedömning i skolan. Det riskerar också att öka skillnaderna mellan de elever som klarar skolan och de som inte gör det.

För Miljöpartiet är skolan en plats för ständig utveckling. Skolan ska knyta an till elevernas verklighet och ge ständig återkoppling till eleverna på deras arbetsinsatser. Lärare ska i Miljöpartiets skola kunna ordinera extra stöd till de elever som behöver det för att klara sig igenom skolan. All bedömning under skoltiden, fram till slutbetyg, ska syfta till att främja elevens lärande och kunskapsutveckling. På så sätt får våra elever en ärlig chans att nå upp till skolans kunskapsmål.

Det är en mindre andel av väljarna som tror på Folkpartiets skolpolitik idag än när Jan Björklund tillrädde som utbildningsminister för sex år sedan. Förtroendet för folkpartiledaren och utbildningsministern Jan Björklund sjunker stadigt. När en minister går så långt som till att föreslå en förkortad gymnasieutbildning för elever som han kallar skoltrötta är det dags att föreslå en förkortad mandatperiod för den utbildningsminister som har tappat tron på skolan och våra elever.