En leende pojke fångas i luften när han dyker från en vattenbuffel, ett äldre par sitter vid köksbordet och dricker björksav, en pojke med naken och ärrad överkropp ligger och sover direkt på marken efter en hård arbetsdag. Bilderna är från Iran, Finland och Bangladesh. Med fotoutställningen A day in the world visar Världskulturmuseet bilder av vardagen hos människor världen över, alla tagna på samma dag den 12 maj 2012.

Tre curatorer har valt ut de 450 bilder som visas på utställningen. Några av dem är utvalda för sina berättelser. På ett av dem ligger en medelålders kvinna och sover på en soffa. Fotot är taget av hennes man som berättar att Cynthia under sina återkommande depressioner kan ligga på soffan och sova i dagar. Fotot visar ett ögonblick av deras liv, men förmedlar tillsammans med texten ett ändlöst tillstånd av lång väntan. Ett annat foto visar en 23-årig kvinna, sovande i sin säng bäddad med rosa lakan. Bredvid henne intill kudden ligger en rosa pistol av kaliber 380. Texten berättar att hon har pistolen i sängen för att kunna försvara sig. Två skildringar av dailu life i USA. Flera foton visar glada lekande barn världen över i vitt skilda miljöer. Maträtter, porträtt och arbetsplatser är andra teman som visas.

Projektets syfte är att erbjuda bilder ur olika perspektiv på världen, samt att skapa ökad förståelse och gemenskap människor emellan. Här ligger styrkan i projektet. Dels att lyckas samla ett så omfattande bildmaterial från ett stort antal länder. Men också att bli inbjuden i människors vardag i både glädje och sorg.

Tanken är att projektets samtliga bilder ska sparas som ett digitalt världsarv. Men om utställningen på Världskulturmuseet ska betraktas som ett samtidsdokument över världsläget så blir bilden skev. Det finns en frånvaro av bilder på och berättelser om hur vardagen ter sig för de människor som är på flykt, eller lever i krigsdrabbade länder där samhällsstrukturen rasat samman. Deras vardag finns inte representerad.

Jag saknar en problematisering av svårigheten att dokumentera den vardag som inte ger utrymme för uppkoppling, mobiltelefoni, ork och vilja att bidra med bilder. Det här blir ett dokument över den uppkopplade världen.