Runt fyra procent av den mat vi köpte förra året var ekologisk, enligt ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Det är samma siffra som året före, 2010. Köttkonsumtionen har under samma period ökat från 85 till 86 kilo kött per person och år. Sedan år 2000 har köttkonsumtionen ökat med 92 procent, trots ökad kunskap om köttets stora påverkan på miljön och klimatet.

– Attityderna och beteendet matchar inte riktigt, säger André Hansla, Göteborgs universitet, som forskar kring hur värden och atti¿tyder till miljön påverkar vårt beteende.

Han pekar på ökad information kring miljö och vad våra matval innebär som en viktig åtgärd för att ändra våra vanor. Men samtidigt är det inte så enkelt.

– Det är ganska komplext. Man måste uppmärksamma vanan och beteendet som man har och utifrån det gå vidare, säger han.

Något som är avgörande för om vi ska välja ekologiskt är om vi har så kallade starka miljövärden, det vill säga om vi värderar miljön som viktig och väger in den som en betydande faktor i olika beslut. Det är svårt att veta varför vissa har starka miljövärden och andra inte, men man har sett en koppling mellan det och altruistiska värden, alltså personer som sätter andras intressen över sina egna, menar Hansla.

Vad är det som styr våra val?

– Vanan kan vara en förklaring. Man köper det man alltid köper. Sedan finns det en andel som har miljöhänsyn när de handlar, det krävs också en allmän ”miljöoro” när man handlar för att man ska välja ekologiskt.

Men fler faktorer spelar in: pris och tillgänglighet – och att det tar lång tid att ändra grundvärderingar.

– Värderingar är annars ganska stabila och svåra att för¿ändra snabbt, säger André Hansla.

Det behövs fler åtgärder för att få fler att göra mer miljö¿medvetna val i butiken, till exempel att skapa en miljö som främjar att man handlar miljövänligt.

– Att öka tillgängligheten och att priset inte blir ett hinder, är exempel på det. Om priset skulle vara detsamma eller billigare så är det svårt att säga varför man inte skulle handla det istället, säger han.

Men det finns andra sätt att få människor att agera miljövänligare i matbutiken i högre utsträckning, och det är inte först och främst genom att lyfta fram det positiva.

Ett exempel på det är en matbutik i Nyköping som valde att märka sina konventionella bananer som besprutade.

– Det har visat sig att negativ märkning har en större effekt än positiv. Istället för att märka vad som är bra för miljön gör en märkning som säger att något är skadligt att kunder väljer bort det i större grad.