Göteborgs Fria

Sverige missar ekomål för tredje gången

20 procent av Sveriges jordbruk skulle enligt riksdagens mål vara ekologiskt redan år 2005. Sedan dess har målet skjutits fram gång på gång och det senaste budet ligger på att flytta fram målet till år 2020. GFT kan också visa hur statistiken för omställd mark kan vara missvisande.

Med all sannolikhet kommer inte målet om 20 procent ekologiskt certifierad jordbruksmark att uppnås till 2013. Nu ligger andelen på 15,7 procent. Det skriver Jordbruksverket i en ny rapport. Det är inte första gången som målet inte nås. Redan år 2005 skulle 20 procent av den odlade arealen i Sverige vara ekologisk, dock krävdes inte att marken var certifierad. Men målet nåddes inte. Istället beslutade regeringen att 20 procent av jordbruksmarken skulle vara ekologiskt certifierad år 2010. Så blev det inte heller. Nu är målåret 2013, enligt det aktuella landsbygdsprogrammet.

Men i det nya landsbygdsprogrammet som ska gälla från år 2014 föreslår Jordbruksverket att målet skjuts fram till år 2020.

Jan Hill, verksamhetsledare för landsbygdsenheten hos länsstyrelsen i Västra Götaland, anser inte att målet ska skjutas på framtiden.

– Det är dåligt, det är min personliga uppfattning. Man bör satsa mer offensivt eftersom ekologiskt lantbruk bidrar positivt till miljömålen. Det är ganska långt kvar till år 2020, säger han.

Även Maria Dirke, verksamhetsledare för Ekologiska Lantbrukarna, är kritisk till det nya förslaget.

– Det är en låg ambitionsnivå. Om vi ska sikta på 20 procent år 2020 så måste vi slå av på omställningstakten, för vi når målet även om vi saktar av. Det är förvånande att Jordbruksverket föreslår ett så lågt mål med tanke på de fördelar som de själva konstaterar.

Maria Dirke anser att målet inför 2020 ska ligga på minst 30 procent. Naturskyddsföreningen vill se ett ännu högre ställt mål, berättar Emelie Hansson, jordbrukssakkunnig hos Naturskyddsföreningen.

– Vi har föreslagit 40 procent. Både för miljönyttan och för att det skulle vara en tydlig signal vart svenskt jordbruk är på väg. Att fortsätta att ha samma mål i en ny programperiod innebär att man sänker ambitionen. Målet har funnits länge och det är problematiskt att man inte satt in tillräckligt med resurser för att uppfylla det, säger hon.

Ann-Marie Dock Gustavsson är en av upphovspersonerna till Jordbruksverkets förslag i landsbygdsprogrammet. Hon försvarar förslaget att skjuta fram målet med att man nu ska fokusera på att fler ska ställa om till ekologiskt på slättmarker. Detta eftersom det är svårare att ställa om slättmarker än skogsmarker och eftersom det påverkar miljön mer positivt att ställa om de höginstensiva slättodlingarna.

– Det används mer bekämpningsmedel på slätten jämfört med i skogsmarker, och därför är det svårare att ställa om, säger Ann-Marie Dock Gustavsson. De som lätt kan ställa om har redan gjort det, de ytterligare hektaren blir hela tiden svårare. Därför vill vi höja målets kvalitet genom att fokusera på slätterna.

Är det inte problematiskt att målet om 20 procent ekojordbruk hela tiden skjuts framåt?

– Jag tycker att det är ett ambitiöst mål. Vi ska inte nöja oss med dagens 15,7 procent, men måste ha ett realistiskt mål, säger Ann-Marie Dock Gustavsson.

Att satsa på slättmarker och samtidigt höja målet är dock ingen motsättning, enligt Naturskyddsföreningen, som menar att ju fler som ställer om desto mindre kostnader per lantbrukare.

– Så länge ekojordbruket är en liten nisch inom ett län får man nackdelar när det gäller särhållningskostnader och det kanske inte finns något slakteri som jobbar ekologiskt, utan man får skicka långt. Det vore fördelaktigt för ekolantbrukarna om de var över 50 procent, säger Emelie Hansson.

Inte ens vid den procentsatsen är det dock läge att luta sig tillbaka, säger hon.

– Hela jordbruket måste ställas om, och när 100 procent är ekologiskt kommer det fortfarande finnas behov av att gå ännu längre, tills jordbruket helt bidrar till att skapa mervärden för miljö och ekosystem.

En kontroversiell fråga är vilken mark man ska räkna in i statistiken för ekologisk produktion. I dagsläget räknar Jordbruksverket både in åkermark och betesmark, som sammanslaget kallas jordbruksmark. Men fram till år 2009 var statistiken rörande de ekologiskt certifierade betesmarkerna bristfällig. Det är därför problematiskt att jämföra förändringar över tid. När betesmarken räknas in höjs andelen ekologisk mark, vilket gör att den ekologiska andelens ökning kan vara missvisande.

Med dagens statistik är 15,7 procent av jordbruksmarken ekologisk, men om man bara räknar in åkermark hamnar andelen istället på 14,3 procent.

– Det vore rakare att bara räkna åkermark, för det är den man ställer om. Betesmarken hänger bara med, säger Jan Hill.

Detta eftersom miljöstöden för skötsel av betesmark liknar reglerna för ekologisk produktion, till exempel får man inte använda handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, enligt Jan Hill.

– Skillnaden mellan att driva ekologisk betesmark jämfört med konventionell är nästan noll. Man behöver i stort sett inte göra några åtgärder, säger han och jämför med att på åkermark måste lantbrukaren byta ut gödsel, bekämpningsmedel och använda ekologiskt utsäde för att få räknas som ekologisk.

Johan Wallander, miljömålsamordnare på Jordbruksverket, menar att det viktigaste är att vara tydlig med vilka siffror man pratar om.

– Ibland har vi och andra använt siffran för åkermark i diskussioner om ekoareal och det kan därför kännas underligt när vi nämner en högre siffra, som i vår senare officiella statistik över ekologisk jordbruksmark. Vi har säkerligen varit otydliga i vissa fall, men målet är 20 procent av jordbruksmarken både i nuvarande program och det vi föreslår för kommande program, säger han.

Just nu håller landsbygdsdepartementet på att sammanställa remissvaren på Jordbruksverkets förslag i landsbygdsprogrammet. Flera remissinstanser anser att målet bör läggas på en högre nivå.

Beslutet kommer att tas någon gång under 2013 och år 2014 ska det nya ersättningssystemet för ekologiskt jordbruk vara klart.

– Så det är fortfarande ett rörligt mål och en levande diskussion, säger Ann-Marie Dock Gustavsson.

Fakta: 

Sveriges omställning

Andel ekologiskt certifierad jordbruksmark av total jordbruksmark, i procent.

2011 15,7

2010 14,2

2009 12,5

2008 10,9

2007 9,8

2006 7,1

2005 6,9

Källa: Jordbruksverket

Betesmarken höjer statistiken

Om betesmark ska räknas in i statistiken för ekoproduktion är omdiskuterat. Här ser du hur statistiken påverkas om betesmark räknas in, eller om endast åkermarken räknas. Siffrorna gäller andel ekologiskt certifierad mark i procent av total jordbruksmark i Sverige.

År/Åkermark/Jordbruksmark*

2009/11,2/12,5

2010/12,8/14,2

2011/14,3/15,7

*Åker+betesmark =jordbruksmark

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så mår de ekologiska djuren

Mat&Miljö

Många vill göra både miljö- och djurvänliga val i livsmedelsbutiken. Men vad betyder egentligen en ekologisk märkning för djuren? GFT jämför reglerna för ekologisk och konventionell produktion av slaktkyckling, ägg, mjölk och nötkött.

Göteborgs Fria

Alla kor inne större delen av året

Mat&Miljö

De får visserligen vara ute två månader längre än konventionella kor, men fortfarande är ekologiska kor inne majoriteten av tiden. Och de får mjölkas i samma höga tempo.

Göteborgs Fria

Ekologiska kycklingar lever i 81 dagar

Mat&Miljö

Den största skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt uppfödda hönor är att de ekologiska har tillgång till utevistelse och att burar inte får användas. Men ekologiska kycklingar är av samma snabbväxande ras och tuppkycklingar mals levande.

Göteborgs Fria

Värderingar avgör i matbutiken

Mat&Miljö

Försäljningen av ekologiska livsmedel står i princip oförändrad jämfört med tidigare år, samtidigt som försäljningen av kött har ökat dramatiskt. Det trots att miljöfrågorna får alltmer uppmärksamhet. Psykologiforskaren André Hansla säger att vanan och priset ibland väger över.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu