Forskare vid avdelningen för miljöstrategisk analys på Kungliga tekniska högskolan, KTH, har uppskattat miljöpåverkan vid byggande och underhåll av vägar och järnvägar. Uppskattningarna visar att byggandet och underhållet av vägar och järnvägar ger koldioxidutsläpp på mellan 2,5 och 3 miljoner ton per år. Det motsvarar bortåt 15 procent av utsläppen från Sveriges inrikestransporter. Och det är främst vägarna som står bakom utsläppen.

– Vägarna står för mycket mer än järnvägarna. För motorvägar och andra stora vägar är det byggskedet som ger de största utsläppen, för mindre vägar verkar underhållet vara viktigare, berättar Susanna Toller som är en av forskarna bakom studierna.

Hon pekar på att de gjorda beräkningarna är en grov uppskattning. Resultaten bygger på uppgifter i tidigare studier om energianvändning per kilometer väg vid byggande respektive underhåll. Susanna Toller menar att uppgifter om själva vägarnas miljöpåverkan inte fått särskilt stor uppmärksamhet och inte heller följts upp tillräckligt bra. Enligt studien har man därför underskattat miljöpåverkan av ny infrastruktur.

– Det har varit fokus på trafiken. Det är också den som ger de stora utsläppen. Men transportinfrastrukturens utsläpp är ändå inte försumbara. Det är därför viktigt att använda livscykelanalyser vid planering av byggande och underhållsåtgärder.

Svante Lundquist, sakkunnig i transport- och infrastrukturfrågor på Naturskyddsföreningen, är inte förvånad över resultaten. Han menar att vägarna ger negativ miljöpåverkan som ingen behöver betala för.

– Vägarnas miljökostnader betalas inte fullt.

Lundquist menar att regeringen i stället för att gynna vägtrafiken borde införa lagar och ekonomiska styrmedel för att minska transportbehovet. Dessutom tycker han att den så kallade fyrstegsprincipen, med effektiviseringsåtgärder före byggande av ny infrastruktur, borde tillämpas mer konsekvent.

– Det finns goda intentioner men det handlar om att leva upp till dem också. Regeringen måste tuffa till sig, säger han.

Caroline Karlsson, som är pressekreterare på näringsdepartementet, hävdar att fyrstegsprincipen tillämpas sedan ett tiotal år tillbaka. Hon konstaterar också att byggnation av all infrastruktur medför utsläpp av växthusgaser, och att detta gäller såväl järnväg som väg.

”Med det inte sagt att vi inte arbetar aktivt för att minska utsläppen från hela sektorn. Arbetet med energieffektiviseringar vid byggande, drift och underhåll har intensifierats under senare år”, skriver hon via mejl till Fria Tidningen.

Susanna Toller menar att utsläppen från byggande och underhåll av vägar i dagsläget utgör en ganska liten del av Sveriges totala utsläpp. Men på längre sikt kan infrastrukturens utsläpp få större betydelse.

– När fordonen blir mer koldioxidneutrala blir vägarnas utsläpp allt viktigare.