I veckan avslöjade Ekot att Försvarets forskningsanstalt, FOI, har hjälpt Saudiarabien med att planera bygget av en vapenfabrik. Exportkontrollrådet, där politiker från samtliga riksdagspartier finns representerade, fick information om projektet redan våren 2010. På grund av utrikessekretess har politikerna inte kunnat föra uppgifterna vidare inom sina partier.

Exportkontrollrådet är en parlamentarisk grupp under Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som ska fungera som rådgivare i arbetet att kontrollera Sveriges vapenexport. I princip alla dokument som passerar Exportkontrollrådet är hemligstämplade. De ställningstaganden som ledamöterna i rådet gör når heller aldrig offentligheten. Svenska freds- och skiljedomsföreningen är kritiskt till den hårda sekretessen.

– Man pratar om att vapenexportkontrollen har demokratisk förankring genom just Exportkontrollrådet. Men ledamöterna har inte ens möjlighet att prata med sina partikamrater eller partiledare om vad som kommer fram, vilket innebär att de är helt bakbundna och inte kan utöva en reell påverkan, säger Anna Ek, ordförande i Svenska freds.

Berndt Fredriksson ansvarar för sekretessprövning av handlingar och internationella säkerhetsfrågor på Utrikesdepartementet, UD. Han säger att det finns flera orsaker till de hårda sekretessregler som råder i krigsmaterielsammanhang.

– Det är lätt att säga att man bedriver smutsig verksamhet bakom sekretess men sekretessen har ett bestämt syfte.

– Om man drar det grovt kan man säga att när ett land tänker köpa eller köper vapensystem vill inte köparlandet att deras fiender ska veta vilka vapensystem de har tillgång till. Då råder utrikessekretessen, säger han.

Ett annat perspektiv är konkurrenssituationen mellan krigsmaterielföretag, att företag inte vill att information ska läcka ut till sina konkurrenter.

Berndt Fredriksson är förvånad över att så många politiker nu går ut och kritiserar den hårda sekretessen kring vapenexportfrågor och kräver mer öppen redovisning.

– Om sådana affärer ska ske med mer öppenhet så kan vi lika gärna sluta med vapenexport. Det går inte att hitta några köpare som är intresserade om inte vi kan garantera sekretessen, säger han.

Hur väl informerade upplever du att allmänheten är om hur de här reglerna kring vapenexport ser ut?

– Det är en fråga som man alltid kan diskutera. En del av mitt jobb är att informera och förklara för dina journalistkollegor och mina kollegor vad utrikessekretessen innebär. Men allmänhetens kunskaper på området kan man väl säga är begränsade.

Riksdagsledamoten Torbjörn Björlund (V), som sitter med i Exportkontrollrådet, tycker att sekretessen är för hård. Han ger exempel på hur man kan lätta på sekretessen utan att det riskerar rikets säkerhet eller att informationen ska kunna användas av konkurrerande företag.

– Exempelvis skulle man inte behöva hemligstämpla beslut om sportskyttevapen. Och när ett beslut är fattat så tycker jag att man ska redovisa vad ledamöterna har gjort för ställningstaganden. Vi representerar våra partier och som politiker tycker jag att vi ska stå till svars för vad vi tycker, säger han.

Även Lennart Rohdin (FP), som sitter i Exportkontrollrådet, kritiserar sekretessen och kallar den ”munkavle”. Till Dagens Nyheter säger han att det behövs mer insyn i rådets arbete, vilket enligt honom är en uppfattning som hela Folkpartiet står bakom. Men alla är inte av samma åsikt om sekretessreglerna. Riksdagsledamoten Carina Adolfsson Elgestam (S), som också sitter i Exportkontrollrådet, tycker att de sekretessregler som finns är bra och inte behöver ändras.

– Det gäller överlag alla typer av ärenden som rör affärer och då måste man ha hård sekretess, säger hon.

Hur tror du det påverkar väljarnas förtroende att de inte får veta vilket ställningstagande du, som politiker, har gjort i olika vapenexportärenden?

– På samma sätt som väljarna väljer representanter för sin valkrets så väljs vi av riksdagen som representanter som ska ha insyn i vapenexportaffärer. Då får man förlita sig på att vi gör kloka bedömningar.

Men ingen kan ju granska om ni verkligen gör det...

– Eftersom vi är folkvalda och av riksdagen har fått det här uppdraget så följer det förtroendet som vi fått från väljarna och riksdagen med. Man får ta hänsyn till den avvägningen som görs, där sekretessen väger över i det här fallet. Sedan tycker jag det är viktigt att vi går vidare med hårdare regler när det gäller vapenexport till icke demokratiska stater, men det är ju en annan fråga.

Svenska freds arbetar vidare för öppnare redovisning i krigsmaterialsammanhang. Anna Ek hänvisar till Finland och USA.

– Det är två exempel på två stater som har öppnare redovisning. I Finland är det regeringen som beslutar om vapenexport och i USA redovisas öppet information om vapenaffärer till hela kongressen. För min del skulle jag gärna se att man öppnar upp 100 procent. Men jag tycker i alla fall att det ska komma fram hur ledamöterna har röstat och att de själva ska få bestämma vilka frågor de vill ta upp.