Serbien återköper stålverk för en dollar
Till priset av en US-dollar har den serbiska staten återköpt ett stålverk som såldes till ett amerikanskt företag för nästan tio år sedan. Affären har skapat en viss nationell stolthet, men den utgör snarare ett bevis för de problem som de senaste tio årens privatiseringar har gett upphov till.
Serbiens premiärminister Mirko Cvetkovic undertecknade affären i början av februari tillsammans med representanter för U.S. Steel, det första privata utländska företaget som började verka i landet efter att den förra premiärministern Slobodan Milosevic störtades år 2000.
År 2003 köptes det skuldtyngda stålverket Sartid i staden Smederevo av U.S. Steel för 33 miljoner US-dollar. För ett halvår sedan meddelade dock företaget att man tänkte upphöra med verksamheten i Smederevo på grund av den dåliga lönsamheten. Under årets första kvartal uppgick förlusten vid Sartid, tillsammans med en systerfabrik i Slovakien, till dryga 65 miljoner US-dollar.
Den serbiska regeringen har hela tiden försökt tona de negativa effekterna av situationen genom löften om att alla 5 500 stålveksarbetarna ska få behålla sina jobb. Enligt premiärminister Cvetkovic ska detta möjliggöras antingen genom lån, eller omfördelningar av budgeten. Samtidigt har Cvetkovic medgett att den årliga kostnaden för att driva stålverket kan komma att uppgå till motsvarande 100 miljoner dollar, en utgift som skulle vara mycket tärande för landets redan hårt ansatta ekonomi.
Kritiker menar att återförstatligandet av stålverket är en desperat åtgärd från regeringens sida för att vinna röster inför det stundande valet i maj i år, samtidigt som de menar att det inte kommer att vara möjligt att på sikt rädda stålverket och dess arbetstillfällen.
Efter att Slobodan Milosevic störtades från makten inleddes en privatiseringsvåg i Serbien, en politik som av flera efterföljande regeringar har beskrivits som ”den enda möjliga” för att få fart på landets ekonomi.
Samtidigt har flera nya studier och analyser pekat på att privatiseringarna även har medfört stora problem. Enligt Danijela Rajkovic, vid Serbiens social-ekonomiska råd, som består av representanter från arbetsmarknadsdepartementet och landets stora fackförbund, har närmare 3 000 företag privatiserats sedan år 2001.
Enligt Rajkovic har dock kontrakten för närmare 600 av dessa privatiserade företag med tiden upphävt på grund av olika ”oegentligheter”. Enligt henne brukar mellan 10 och 15 procent av de privatiserade företagens kontrakt bli annullerade i länder som befinner sig i en politisk eller ekonomisk genomgångsfas.
– Serbien ligger i toppen med 20 procent. Och inom industrisektorn har nästan en tredjedel av kontrakten upphävts, säger Rajkovic.
En studie gjord av Serbiens social-ekonomiska råd, den enda studien i sitt slag, visar att privatiseringarna sedan år 2000 har resulterat i att fler än en halv miljon människor har förlorat sina arbeten. Detta har varit mycket kännbart i Serbien, vars arbetsföra befolkning består av endast 3,2 miljoner människor. Arbetslösheten i landet ligger på skyhöga 23 procent.
Enligt Svetlana Mancic vid fackförbundet SSSS, som ingår i det social-ekonomiska rådet, är endast 800 av de privatiserade företagen i landet ekonomiskt aktiva i dag.
Samtidigt är de flesta experter ense om att de hastigt genomförda privatiseringarna bara delvis bär skulden till den skyhöga arbetslösheten i Serbien. Även effekterna av den globala ekonomiska krisen har slagit hårt mot landet, och närmare en halv miljon serber förlorade sina arbeten mellan åren 2008 och 2011.