Tito-nostalgi 30 år efter diktatorns död
På tisdag har det gått exakt 30 år sedan Jugoslaviens kontroversiella ledare Josip Broz Tito avled. Många äldre medborgare i det som tidigare var Jugoslavien ser tillbaka på tiden under diktatorn med nostalgi.
Tito styrde det dåvarande Jugoslavien från andra världskrigets slut och 35 år framåt. Många äldre invånare i det som tidigare var Jugoslavien - Slovenien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Montenegro och Makedonien menar, oavsett vad de tyckt om personen Tito, att deras vardagliga liv var bättre under diktatorn.
Tanja Dokmanovic är en 75-årig före detta grundskolelärare från Belgrad. Hon menar att utvecklingen i landet gick framåt på alla områden efter 1945.
- Vår levnadsstandard var fantastisk jämfört med hur vi har det i dag, och vi var välkomna varhelst vi åkte. Men efter krigen så har serberna blivit utstötta och fattigdomen breder ut sig hos vanligt folk.
Liksom många andra har Dokmanovic svårt att begripa hur det system Tito företrädde, och som överlevde hans död med tio år, kunde övergå till en blodig konflikt.
Historieprofessor Predrag Markovic menar att Titos hemlighet var att han var en "förtrollningens mästare".
-Å ena sidan lyckades han förtrolla västvärlden genom sin anti-fascistiska rörelse under andra världskriget, men han lyckade även charmera utvecklingsländerna i början av 1960-talet genom skapandet av den alliansfria rörelsen.
- Människor levde bekväma liv under hans liberala diktatur, eftersom socialismen tog hand om allas behov. När människor säger sig längta tillbaka till hans styre så handlar det om en nostalgi för den trygghet och säkerhet som fanns förr, säger Predrag Markovic.
Analytikern och sociologen Aleksa Djilas menar att Titos popularitet hängde samman med att han bröt med Sovjetunionens diktator Josef Stalin, och att befolkningen därmed kunde leva på ett annat sätt än i andra kommunistländer.
Djilas menar att Tito förespråkade social jämlikhet och ökat inflytande för arbetarna, samt en tydlig anti-fascism. Däremot företrädde Tito inte en del andra viktiga frågor – som uppbyggandet av en ordentlig rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna.
Tito satte antingen dissidenter i fängelse eller såg till att de på andra sätt försvann från den politiska arenan.
Aleksa Djilas pappa Milovan stod Tito nära under andra världskriget, men blev med tiden en framträdande kritiker av Titos styre. På grund av detta fick pappan avtjäna flera år i fängelse, medan Aleksa Djilas själv tvingades gå i exil.
Men enligt Aleksa Djilas hade inte Jugoslavien behövt falla samman om bara de ledare som tog över efter Tito i stället hade satsat på att skapa ett samhälle med demokratiska institutioner.
- Jugoslavien föll samman genom en blodig konflikt som aldrig borde ha brutit ut. Jag är fortfarande Jugo-nostalgisk, men inte Tito-nostalgisk, säger han.
Den typen av nostalgi är dock kontroversiell i vissa delar av det före detta Jugoslavien. I Kroatien betraktas en nostalgi för Tito och Jugoslavien närmast som kätteri eftersom landet vann sin självständighet efter strider med federala trupper som skickades ut från den serbiska, och tidigare jugoslaviska, huvudstaden Belgrad.
Men oavsett den officiella linjen så finns det också vanliga kroater som nostalgiskt blickar tillbaka till Tito.
- Jämfört med hur vi har det nu så var Titos era en tid då Gud beträdde jorden, säger Nives Lucev, 65, som bor i Zagreb.
- Jag tycker givetvis om att leva i ett självständigt Kroatien, men det är stor skillnad på hur vi har det nu. Vi har inte råd att köpa sådant som vi aldrig hade problem med förr i tiden och pensionärer överlever knappt om de inte har barn som hjälper till med försörjningen.
Nives Lucev försörjer sin 85-åriga mamma.
- Och det kommer en tid få min dotter kommer att tvingas försörja mig, detta samtidigt som vi ser hur människor blir rika genom att stjäla de resurser som skapades förr i världen, mestadels under Tito, säger Lucev.
Hos den yngre generationen är kunskaperna om Tito dock ganska begränsade. Beskrivningarna av den forne diktatorn i skolböckerna skiljer sig åt mellan länderna, beroende på hur stark oviljan mot Tito är i just det landet.
Hajra Smajlovic, 22, från Sarajevo, säger att det bara är äldre personer som intresserar sig för Tito.
- Jag vet inte vad jag ska tycka om Tito, det är något som mina föräldrar och far- och morföräldrar pratar om. Jag tänker ofta att det bara är deras prat om sin egen ungdom och om bättre tider, inget annat.