Timbros ledare vill vilseleda
USA:s ekonomiska kris utnyttjas av dem som vill se en försvagad välfärd och fokus på tillväxt. Argumentet är att det nu är läge för nedskärningar i sjukförsäkringarna och i pensionssystemet. Senast ut är chefen för Timbro medieinstitut, Roland Poirier Martinsson, i Svenska dagbladet. Lars Drake nystar i hans siffror om den amerikanska ekonomin.
Den svaga ekonomin, den höga arbetslösheten, det federala budgetunderskottet och den stora statsskulden står högst på listan av politiska frågor som diskuteras i USA. I Sverige utnyttjas tillfället av de tillväxtanhängare som inte anser att omfördelning kan bidra till en lösning på de ekonomiska problemen.
Det senaste inlägget kommer från Timbros ledare, Roland Poirier Martinsson. Han skriver i Svenska dagbladet (30/1 2012): ”USA:s största problem är budgetunderskottet och statsskulden. ... Enda lösningen är att skapa ett klimat för tillväxt och reformera sjukförsäkringsprogrammen och pensionssystemet.” (Han ser nog nedskärningar som en viktig del av reformerna, min anmärkning) och vidare: ”Inget av detta är kontroversiellt.”
Det är visst kontroversiellt. En av de största utgiftsposterna i den federala budgeten är krig och försvarskostnader. USA har under hela sin historia tenderat att ha budgetunderskott i krigstid och överskott i fredstid. Detta bröts i och med Ronald Reagans ”supply side economics” och de republikanska presidenterna har därefter haft underskott såväl i krigstid som i fredstid. En sänkning av utgifterna för krig är ofrånkomlig och önskvärd.
Martinsson går vidare i sin iver att vilseleda. Han hävdar att en skatt på 50 procent för de som tjänar mellan en och tio miljoner dollar skulle motsvara knappt en procent av statsskulden och 100 procent skatt för de med inkomster över tio miljoner dollar skulle ge en och en halv procent. En höjning av marginalskatten från 35 till 49 procent skulle ge ytterligare 78 miljarder dollar. Det blir lite av äpplen och päron här. Årliga inkomster bör jämföras med årliga utgifter. Det finns väl ingen som är så korkad att de tror att statsskulden, 15 000 miljarder dollar, skulle kunna betalas av på ett år?
Om man accepterar sifferuppgifterna, men ändrar det orimliga med 100 procent skatt till 50 procent, blir det sammanlagt ungefär 340 miljarder dollar som faktiskt utgör en icke försumbar del av en årsbudget. 2012 års utgifter beräknas bli 3 729 miljarder dollar vilket innebär att skatterna som just nämnts skulle bidra med ungefär nio procent. Det är ett viktigt bidrag, men det räcker inte för att vända underskott till överskott. Därtill krävs nedskärningar i bland annat utgifterna för krig.
I näringslivsdelen av Svenska dagbladet samma dag nämns viljan hos två av USA:s superrika, Bill Gates och Warren Buffett, att betala högre skatt. De har uppenbarligen förstått mer än Timbros ledare.
