Går det att åstadkomma ett samhälle som inte fokuserar på tillväxt? Det blir svårt. Mikael Malmaeus menar att tillväxttänkandet genomsyrar hela vårt samhälle. Och det svåraste hindret ser han som det politiska klimatet.

– Det är så inriktat på tillväxt. Men det finns en liten diskussion om ekonomi utan tillväxt. Kanske är det Tim Jackson som fått igång den.

I Malmaeus rapport beskrivs hur det är lättare för beslutsfattare att upprätthålla sjukvård, omsorg, utbildning och annan välfärd genom att öka ”kakans storlek” med ekonomisk tillväxt än genom att omfördela resurser till välfärden från andra sektorer. En orsak till den offentliga sektorns finansieringsproblem är att produktiviteten i tjänstesektorn inte ökar lika snabbt som i varuproduktionen vilket gör att tjänster relativt sett blir dyrare över tiden. Därför blir det allt svårare att bibehålla den offentliga sektorn på oförändrad nivå när varuproduktionen effektiviseras. Fenomenet kallas för Baumols sjuka. Ett annat problem för den offentliga sektorn är att sektorn väntas mötas av ett ökat tryck i och med att antalet äldre ökar starkt de kommande åren.

Annika Wallenskog, chef för sektionen för ekonomisk analys på Sveriges kommuner och landsting, menar att den offentliga sektorn skulle få problem om ekonomin inte växer:

– Vi skulle inte få in tillräckligt med pengar för att sköta den offentliga sektorn. Den behöver hela tiden ökade intäkter och det är antalet arbetade timmar i hela ekonomin som påverkar hur mycket resurser den offentliga sektorn får, säger hon.

Oscar Kjellberg, ekonom och tidigare vd för Jak medlemsbank, har en ljusare syn på den offentliga sektorns möjligheter att klara sig utan tillväxt. Han tror dock att ökade energipriser kommer att leda till att kostnaderna för tjänster kommer att minska i förhållande till kostnaderna för arbete:

– Vi har under 100 år haft sjunkande energikostnader i förhållande till arbetskostnader. Nu går det inte att öka uttaget från fossila källor mer. Priset på energi kommer att öka i förhållande till priset på arbete. Den tekniska utvecklingen kommer att inriktas på energieffektivitet i stället för på arbetseffektivitet.

Att åstadkomma en ekonomi utan tillväxt är dock ingen lätt uppgift. Mikael Malmaeus menar att det till en början behövs fler diskussioner om tillväxten. Ett steg på vägen kunde vara att hitta alternativa mål för den ekonomiska politiken.

– Vi skulle kunna ersätta tillväxten med andra mål och bereda oss på de problem som kan uppstå. Kanske skulle det införas tak för koldioxidutsläppen.

Det är inte otänkbart att tillväxten kan brytas utan att beslutsfattarna driver frågan:

– En energikris skulle nog medföra att tillväxten minskas. Finanskriser är kortvariga och de kan bara ge hack i tillväxtkurvan, bedömer Malmaeus.

Oscar Kjellberg tror att finanskrisen i samspel med en energikris kan ge långvariga effekter på tillväxten:

– Investeringarna i energisystemen blir mindre globalt sett än de skulle ha varit utan finanskriser. Vi lever i stort sett av ändliga energiresurser som vi tömmer i snabb takt. Detta kommer att bidra till en negativ tillväxt under lång tid, menar Kjellberg.

Problem med att bryta tillväxtfokuseringen

• Begreppet tillväxt är för många människor positivt laddat. Dessutom attraheras de flesta människor av ökande levnadsstandard.
• I de ekonomiska systemen finns en inbyggd förväntan om tillväxt. Finansieringen av våra pensionssystem, till exempel, är beroende av tillväxten.
• Vi önskar mer resurser till sjukvård, omsorg, utbildning och miljö. Och det är lättare för politiker att få fram resurserna med ”en växande kaka” än att omfördela resurser från andra områden.
• I och med att produktionen per arbetstimme ökar skulle arbetslöshet uppkomma om inte den totala produktionen skulle öka.
• Finansiella institutioner som banker samt obligations- och aktiemarknader har en drivkraft att få pengar att växa vilket sker genom tillväxt.
• Företag konkurrerar med varandra och väljer därför att växa. Kapital attraheras också till växande verksamheter vilket driver på tillväxten.
• En ekonomi utan tillväxt kan förmodligen bara uppkomma genom regleringar av marknadsekonomin, vilket är politiskt kontroversiellt.

Baumols sjuka

• Ekonomen William Baumol beskrev på 1960-talet vad som händer när lönerna ökar i sektorer som har liten eller ingen produktivitetsökning, som till exempel tjänstesektorn. Detta leder till att tjänster blir dyrare i förhållande till varor och till en ökande andel av sysselsatta inom tjänstesektorn.
• Baumol lär ha använt exemplet att medan industrin kan höja tempot, blir inte symfoniorkestern dubbelt så effektiv genom att spela Beethoven dubbelt så snabbt.