Fördjupning


Jarmo Riihinen
Fria Tidningen

”Det vi ser kan vara toppen på ett isberg”

Det finns tusentals kemiska ämnen i samhället som forskarna inte vet effekterna av. Ännu mindre kunskap finns om hur olika ämnen samverkar och vilka effekter de har på foster och barn. ”Vi vet sedan länge att de skadar naturen och vår hälsa och ny forskning pekar mot nya allvarliga hälsoeffekter”, säger Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddföreningen.

FN har utnämnt 2011 till kemins år och detta firas av kemikalieindustrin och olika institutioner inom kemiområdet. Och visst är kemikalier en aktuell och viktig fråga i det moderna samhället. Det vi konsumerar innehåller allt fler kemiska ämnen och kemikalieindustrin hör till de mest expansiva branscherna globalt. Kemiindustrin står redan för över tio procent av den internationella handeln och är en av de allra största branscherna totalt (se faktaruta).

Kemikalieinspektionen har på basis av uppgifter från Världsbanken räknat ut att det sprids mellan en och två miljoner ton hälsofarliga ämnen per år från kemiindustrin. Till det kommer diffus kemikaliespridning från alla varor som innehåller kemikalier. Maten vi äter innehåller ofta rester av bekämpningsmedel, våra kläder är behandlade med kemikalier och våra prylar innehåller flamskyddsmedel, mjukgörare och andra typer av kemikalier. I rikare länder som Sverige är det spridningen från varor snarare än utsläppen från kemiska industrier som är det stora problemet.

Med tanke på hur mycket kemikalier som används årligen är det knappast förvånande att vi har naturfrämmande ämnen överallt omkring oss och att det går att hitta hundratals kemikalier i vårt blod.

Ett särskilt problem är kemikaliefrågans komplexitet och omfattning. Inom enbart EU finns 140 000 förregistrerade kemiska ämnen. Dessa förekommer i olika sammanhang och det finns miljontals varutyper som innehåller eller har behandlats med kemikalier.

Alla kemikalier är dock inte farliga. De kemikalier vi behöver se upp med är de som bryts ner långsamt och som ackumuleras i levande varelser. Sådana kemikalier kan sprida sig under år och årtionden och orsaka stor skada i de organismer som de hamnar i. Det är således inte särskilt svårt att förstå att kunskap om kemikalier är en viktig förutsättning för att komma tillrätta med farliga kemikalier. Men enligt Naturskyddsföreningen är det bara fem procent av de registrerade ämnena på den europeiska marknaden som har testats avseende miljö- och hälsoeffekter.

Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen, ser miljögifter som ett allvarligt miljöproblem:

– Vi vet sedan länge att de skadar naturen och vår hälsa och ny forskning pekar mot nya allvarliga hälsoeffekter. Ändå är effekterna av de flesta kemikalier okända, så det vi ser kan vara toppen på ett isberg av problem. Samverkanseffekter vet vi lite om och inte minst foster och barn måste skyddas mycket bättre.

Naturskyddsföreningen har nyligen startat en kampanj om de miljögifter som hotar människans reproduktionsförmåga, och speciellt den manliga fertiliteten. Föreningen uppger på sin hemsida att kända miljögifter som DDT, PCB, DEHP och tributyltenn kan påverka hormoner. Men det finns många andra ämnen med effekter som fortfarande är okända eller bara delvis kända. Dessutom kan flera olika ämnen i en kemikalie-cocktail förstärka varandra eller samverka så att ytterligare effekter uppstår, skriver Naturskyddsföreningen.

Fakta: 

Läs även: • Stora utmaningar återstår för ett giftfritt samhälle

Kemikalieindustrin

• Den årliga tillväxten i kemiindustrin var 4,6 procent mellan 2002 och 2007.

• Kemiindustrin står för 11 procent av den

internationella handeln.

Källa: ”Kemisk industri ur ett ekonomiskt perspektiv”, Kemikalieinspektionen, Rapport 2/10.

Miljömål

• Ett av Sveriges 16 övergripande miljömål handlar om giftfri miljö. Målet har formulerats på följande sätt: ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa

eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och

deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Experterna oense om framtidens oljetillgångar

Kan världens oljekranar vridas upp ytterligare ett snäpp? Eller har oljeproduktionen nått sin topp? Om det är experterna inte överens. Jarmo Riihinen försöker reda ut hur de resonerar.

Fria Tidningen

”Ingen annan miljörörelse omfattar helheten som vi”

Vi står inför en framtid med dyr olja, klimatförändringar och ekonomisk osäkerhet. Därför behöver vi ställa om samhället på lokal nivå, menar omställningsrörelsen. Fria Tidningen har besökt en nybildad grupp i Köping.

Fria Tidningen

”Hundra procent rikare men inte ens en procent lyckligare”

Tillväxtskeptiker bemöts oftast med kritik om att inte komma med lösningar på problemet. Svaret från politiskt håll blir oftast ”hållbar tillväxt”. Men miljökonsulten Mikael Malmeus, som skrivit rapporten Ekonomi utan tillväxt, ser andra möjliga vägar att gå genom kortare arbetstid och minskad finanssektor.

Fria Tidningen

SKL: Offentliga sektorn beroende av ökade intäkter

Det är många som frågar sig hur vi ska kunna finansiera välfärden utan ekonomisk tillväxt. Annika Wallenskog, Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar att det skulle innebära problem för den offentliga sektorn om ekonomin inte växer. Ekonomen Oscar Kjellberg håller inte med.

Fria Tidningen

Stora utmaningar återstår för ett giftfritt samhälle

Arbetet med att reglera farliga kemikalier har gått framåt de senaste årtiondena. Det är Sverige och de andra nordiska länderna som varit ledande i kemikaliearbetet och de mest pådrivande både inom EU och på internationell nivå. Trots detta återstår stora utmaningar. De åtgärder som har vidtagits räcker inte för att Sverige ska nå de miljömål som har satts upp.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu