Fördjupning


Jarmo Riihinen
Fria Tidningen

Stora utmaningar återstår för ett giftfritt samhälle

Arbetet med att reglera farliga kemikalier har gått framåt de senaste årtiondena. Det är Sverige och de andra nordiska länderna som varit ledande i kemikaliearbetet och de mest pådrivande både inom EU och på internationell nivå. Trots detta återstår stora utmaningar. De åtgärder som har vidtagits räcker inte för att Sverige ska nå de miljömål som har satts upp.

Det har skett flera framsteg i kemikaliearbetet under de senaste årtiondena. Mona Blomdin Persson, chef för sekretariatet Strategier och styrmedel på Kemikalieinspektionen, pekar bland annat på att EU har fått en bättre lagstiftning gällande kemikalier och att det förhandlats fram internationella konventioner inom området.

Vibeke Bernsson, som tidigare arbetat på Kemikalieinspektionen och som deltagit i internationella förhandlingar, nämner Rotterdamkonventionen om internationell handel med vissa farliga kemikalier som ett viktigt framsteg.

– Om ett land ska exportera en farlig kemikalie till exempel till Zambia måste Zambia godkänna det. De kan då säga nej till att ta in kemikalien, förklarar Vibeke Bernsson.

Ett annat steg framåt är Stockholmskonventionen om långlivade organiska ämnen. Den innebär att ämnen som DDT, PCB med flera regleras. Konventionen trädde i kraft 2004 och därefter har flera andra långlivade kemikalier inkluderats i olika steg.

Kemikaliefrågorna är i hög grad internationella till sin karaktär. Det beror bland annat på att varuflödet är internationellt.

– Vi får in många ämnen via varor där regelverken generellt är svaga. Det vore exempelvis värdefullt att få krav på information om farliga ämnen i varor, menar Mona Blomdin Persson.

Bengt Bucht, tidigare ställföreträdande generaldirektör på Kemikalieinspektionen, pekar också på svårigheterna med att hindra farliga kemikalier att spridas via importerade varor:

– Vi kan inte säga att vi inte ska köpa denna Toyota eller Hyundai för att de innehåller komponenter med olämpliga kemikalier, exemplifierar han.

Bengt Bucht pekar på Kina som ett land som exporterar väldigt mycket och där det är viktigt att få i gång ett bra kemikaliearbete.

Det internationella arbetet med att kontrollera och begränsa användningen av kemikalier kunde dock ha varit mycket bättre än vad det varit. Det beror bland annat på att vissa stater motsatt sig begränsningar på grund av att de befarat att deras industri ska drabbas. Vibeke Bernsson berättar att USA under Bush-epoken motarbetade det internationella arbetet med att kontrollera farliga kemikalier.

– Det är bättre nu men de är absolut inte pådrivande nu heller, konstaterar hon.

Bengt Bucht uttrycker sig mer försiktigt:

– Amerikanarna har haft ett eget system, de har inte gärna velat ta över något annat.

Men såväl Bengt Bucht som Vibeke Bernsson anser att Sverige och andra nordiska länder tillhört de pådrivande när det gäller kontroller och restriktioner beträffande farliga kemikalier. Det synsätt som några radikala länder hade har i viss mån tagits över av EU som ligger före resten av världen ifråga om kemikaliekontroll.

– De nordiska länderna, Holland och Österrike betydde mycket för att rycka upp kemikalietillsynen. Andra länder i EU var rätt ointresserade tidigare. EU har ryckt upp sig efter att de nordiska länderna kom med, berättar Bucht.

Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen, håller delvis med:

– Den svenska kemikaliepolitiken är sedan länge bland de mest ambitiösa i världen. Ändå räcker inte åtgärderna alls för att nå riksdagens mål om en giftfri miljö. Det krävs ökat tempo, större satsningar och tuffare beslut. Miljögifterna måste fasas ut långt snabbare än vad som sker.

Mona Blomdin Persson delar Karlssons bedömning om att målen om giftfri miljö inte kommer att nås till målåret 2020:

– Det finns många skäl till det. Vissa farliga kemikalier har inte fasats ut medan andra ämnen redan är spridda och finns kvar i miljön. Det finns också en stor okunskap om ämnen och deras risker, säger hon.

Blomdin menar dock att det finns en positiv drivkraft i arbetet samtidigt som det saknas mycket, bland annat styrmedel. Det finns alltså stora utmaningar kvar.

Regeringen har uttalat att den ska göra kemikalier till en av de viktigaste miljöpolitiska frågorna och har bland annat ökat anslagen till Kemikalieinspektionen. Regeringen har som strategi att satsa på frivilliga initiativ för att fasa ut farliga kemikalier från vardagsvaror som leksaker, kläder och kosmetika.

Mikael Karlsson är i princip positiv till regeringens handlingsplan:

– Den handlingsplan för en giftfri vardag som regeringen sjösatt och satsat resurser på är mycket bra. Nu gäller det att arbeta för att den ska få genomslag i praktiken, både i Sverige, EU och internationellt.

Karlsson ser dock tecken på att regeringen inte alltid tillämpar handlingsplanen i praktisk handling:

– Tyvärr ser vi beslut som går stick i stäv med planen, till exempel att regeringen vill tillåta fortsatt höga halter av det allvarliga miljögiftet dioxin i lax och strömming från Östersjön, Vänern och Vättern. Det kommer att utsätta tiotusentals svenskar för allvarliga hälsorisker. Det sker helt i onödan, eftersom det finns lax och strömming utan höga halter av dioxiner.

Det Karlsson syftar på är en dispens för Sverige att saluföra fisk med dioxinhalter över EU:s gränsvärde.

Ett stort ansvar för att minska spridningen av farliga ämnen ligger på kemikalieindustrin. Den har gjort en del men inte tillräckligt, menar Mikael Karlsson.

– Den värsta bromsklossen är kemiindustrin, främst de stora företagen på internationell nivå. Visst har de ett frivilligt arbete som blir bättre och bättre, men exempelvis företag som tillverkar brom kommer att motverka lagstiftning om farliga bromerade flamskyddsmedel så länge som möjligt. Föregångarna är få.

– Den svenska kemiindustrin är något mer progressiv och inte minst många företag som använder kemikalier, från biltillverkare till textilbranschen, ger oss stöd i arbetet mot miljögifterna. På det internationella planet saknas annars heltäckande regelverk, exempelvis omfattar den så kallade Stockholmskonventionen bara en bråkdel av miljögifterna.

Han menar att det viktigaste för att komma till rätta med farliga kemikalier är skärpt lagstiftning. Men det kräver mer kunskap om olika ämnen.

– I dag är det lätt att introducera en kemikalie utan att särskilt hårda krav ställs, men det ställs enormt höga krav för att fasa ut densamma om den visar sig vara ett miljögift. Den asymmetrin måste vändas, det gäller att hellre fälla än fria.

Sten-Åke Svensson, avdelningschef för Industri och konsumentkemikalier på Kemikalieinspektionen, pekar på att kraven på nya kemikalier kommer att skärpas när kemikalielagstiftningen Reach har trätt i full kraft år 2018. Och när det gäller utfasning av misstänkt farliga ämnen handlar det alltid om avvägningar:

– Hur säkert ska underlaget vara? Räcker det med svag misstanke eller ska det vara helt belagt att ämnet är farligt?

Han pekar på att det i vissa fall även fattas beslut om reglering på underlag som egentligen inte visar att ett ämne är farligt. Det gällde till exempel för bisfenol A som tidigare fanns i nappflaskor:

– Där vidtogs åtgärder fast det vetenskapliga underlaget var svagt. Man såg en risk att växande individer skulle drabbas. Det är dock inte så vanligt att man gör så.

En viktig del i svenskt kemikaliearbete är att bygga upp ett väl fungerade system i andra länder. Bengt Bucht, tidigare ställföreträdande generaldirektör på Kemikalieinspektionen, menar att det dels handlar om att få till stånd en bra lagstiftning och dels om en bra myndighetstillsyn. Han jämför med fartkontrollerna på vägarna:

– Har vi lagar om hastighetsbegränsningar men ingen som kontrollerar hastigheterna – vad händer då?

Bengt Bucht har själv jobbat med kemikaliefrågan i Vietnam och i flera baltiska länder och han pekar på att Sverige har mycket att vinna på att hjälpa andra länder med kemikaliearbetet:

– Vi importerar mycket från dessa länder.

Fakta: 

Läs även: ”Det vi ser kan vara toppen på ett isberg”

Reach

• I Europa gäller kemikalielagstiftningen Reach som trädde i kraft den 1 januari 2007. Lagen innehåller bland annat krav på tillverkare, importörer och användare av kemikalier. Reach är en förkortning som betyder registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.

Stockholmskonventionen

• Målet med Stockholmskonventionen är att skydda människors hälsa och miljön mot ämnen som ansamlas i människan och i miljön under lång tid även långt ifrån de platser där de producerats eller använts. Dessa så kallade POPs-ämnen (Persistent organic pollutants) är långlivade organiska föroreningar som kan ge upphov till effekter som cancer, reproduktions- och utvecklingsstörningar.

• Eftersom det är fråga om så farliga ämnen som sprids över hela världen räcker det inte med regler i Sverige eller inom EU för att skydda vår hälsa och miljö. Stockholmskonventionen har fler än 170 länder som parter. Källa: KemI

Rotterdamkonventionen

• Rotterdamkonventionen handlar om hantering av förhandsgodkännande för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, den så kallade PIC-proceduren (Prior informed consent). Konventionen trädde i kraft i februari 2004 och gör det möjligt för länder att i förväg få uppgifter om import av vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel – som är förbjudna eller strängt begränsade att använda i ett antal länder – och att besluta om att antingen godkänna eller avslå import.

• Sverige har anmält (notifierat) parakvat och metalliskt kvicksilver som nya ämnen att omfattas av konventionens krav på information. Källa: KemI

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Experterna oense om framtidens oljetillgångar

Kan världens oljekranar vridas upp ytterligare ett snäpp? Eller har oljeproduktionen nått sin topp? Om det är experterna inte överens. Jarmo Riihinen försöker reda ut hur de resonerar.

Fria Tidningen

”Ingen annan miljörörelse omfattar helheten som vi”

Vi står inför en framtid med dyr olja, klimatförändringar och ekonomisk osäkerhet. Därför behöver vi ställa om samhället på lokal nivå, menar omställningsrörelsen. Fria Tidningen har besökt en nybildad grupp i Köping.

Fria Tidningen

SKL: Offentliga sektorn beroende av ökade intäkter

Det är många som frågar sig hur vi ska kunna finansiera välfärden utan ekonomisk tillväxt. Annika Wallenskog, Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar att det skulle innebära problem för den offentliga sektorn om ekonomin inte växer. Ekonomen Oscar Kjellberg håller inte med.

Fria Tidningen

”Hundra procent rikare men inte ens en procent lyckligare”

Tillväxtskeptiker bemöts oftast med kritik om att inte komma med lösningar på problemet. Svaret från politiskt håll blir oftast ”hållbar tillväxt”. Men miljökonsulten Mikael Malmeus, som skrivit rapporten Ekonomi utan tillväxt, ser andra möjliga vägar att gå genom kortare arbetstid och minskad finanssektor.

Fria Tidningen

”Det vi ser kan vara toppen på ett isberg”

Det finns tusentals kemiska ämnen i samhället som forskarna inte vet effekterna av. Ännu mindre kunskap finns om hur olika ämnen samverkar och vilka effekter de har på foster och barn. ”Vi vet sedan länge att de skadar naturen och vår hälsa och ny forskning pekar mot nya allvarliga hälsoeffekter”, säger Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddföreningen.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu