Skolinspektionen har granskat totalt 39 kommuner och deras verksamhet med svenskundervisning för invandrare, sfi. Tillsynen har utgått från två olika lagregler kring tidsgränserna. Den ena, etableringslagen, säger att nyanlända flyktingar bör påbörja studierna inom en månad efter det att man anmält sig till sfi. Enligt skollagen ska andra nyanlända påbörja studierna inom tre månader efter att man har blivit folkbokförd i kommunen. Resultatet visar att totalt 13 kommuner inte når upp till tidskraven.

– Det är inte bra. Naturligtvis finns de här reglerna för att det är viktigt att komma igång med studierna i tid och för att snabbt kunna etablera sig i samhället, säger Erica Sahlin, projektledare på Skolinspektionen.

Granskningen visar också att åtta av kommunerna inte kunde svara på varför de inte når upp till tidskraven.

– De har inte gjort en utvärdering av verksamheten tidigare, som är viktigt för det kvalitativa arbetet.

– I flera fall hade kommuner heller inte noterat att de enligt etableringslagen ska verka för att nyanlända flyktingar ska påbörja sfi inom en månad. De hade tänkt sig att det var tre månader.

Vilka är de vanligaste orsakerna till att man inte når upp till kraven?

– Det är att det är brist på förskoleplatser för de studerandens barn och att kommunerna har semesterstängt eller har för få kursstarter per år. Sedan kan det finnas andra skäl som att den studerande fått barn eller är föräldraledig men de som jag sa innan är de vanligaste.

Bland nästan hälften av de granskade kommunerna fanns brister i sfi-mottagningen. Förutom tidskraven var det bland annat flera kommuner som brast i sin uppsökande verksamhet och till exempel inte översätter information om sfi på andra språk.

– Det står tydligt i reglerna att kommunerna är skyldiga till aktiv uppsökandeverksamhet. Det handlar om att aktivt söka upp människor och engagera och motivera till att läsa sfi, säger Erica Sahlin.

De kommuner som visade på brister har nu tre månader på sig att rätta till bristerna. Sedan gör Skolinspektionen en uppföljning.

Hur ser det ut med de kommuner som inte vet varför de inte når tidskraven. Om de inte vet vad det beror på hur ska de kunna lösa det på tre månader?

– Precis som annan verksamhet så är uppföljning en central del av all skattefinansierad verksamhet. Det finns redskap att ta till. De vet ju hur många registrerade elever de har och hur många nyanlända som registrerats i kommunen. Det är inte brist på metoder och möjligheter utan det är bara att man måste göra det.

Erica Sahlin säger att det är viktigt att understryka att det här är en mindre undersökning som inte ger en rikstäckande bild utan att det handlar om att få en överblick av hur etableringlagen följs.

– Nu har vi fått syn på och lyft fram problemen, nu är det upp till kommunerna att lösa dem.