Fria Tidningen

Ungdom mot rasism möter nya utmaningar

Hallå där, Anton Landehag, ordförande i Ungdom mot rasism, som på måndag firar 15-års jubileum på biograf Astoria i Stockholm.

Hur kommer ni att fira?

– Det kommer både vara mingel och olika aktiviteter. Det kommer också att hållas tal av personer som varit viktiga för organisationen genom historien. Bland annat kommer Jonas Gardell, som var ambassadör för organisationen på 1990-talet, och Mona Sahlin som var ansvarig minister under början på 2000-talet. Det handlar om att lyfta fram och betona det arbete vi har genomfört de senaste 15 åren.

15 år är ganska lång tid, hur tänker du och känner kring att ni har funnits så länge?

– Det är häftigt. Inte minst på grund av att vi har funnits så länge att ett stort antal medlemmar är yngre än vad organisationen är. Samtidigt är det roligt att se att vi de två senaste åren har expanderat vad gäller både verksamhet och medlemmar.

Hur mycket har ni ökat i medlemsantal?

– Under 2010 handlar det om en 50-procentig ökning till nästan 4 000 medlemmar. Antalet lokalgrupper ökade samma år från 15 till 35 stycken.

Vad beror det på, tror du?

– Det handlar om både det som händer i samhället och att organisationen under lång tid har blivit mer målmedveten i sitt arbete. Sedan är det klart att det finns tydliga tendenser på att rasistiska grupper flyttar fram sina positioner generellt. Vi har lyckats kanalisera det genom ett växande motstånd, genom att vara en seriös, aktiv representant för antirasism. Och vi är en helt unik organisation eftersom det inte finns någon annan antirasistisk organisation varken i Sverige eller någon annanstans i Norden som riktar sig till ungdomar och som är partipolitiskt obunden.

Vilka är de största skillnaderna mellan organisationen för 15 år sedan och i dag?

– Man brukar säga att organisationen har utvecklats från antirasistiska kampanjer till en organisation. Nu driver vi vår egen verksamhet och tar större plats. Engagemanget är detsamma men samhället och rasismen har förändrats. I början var kampanjerna svar på de nynazistiska grupperna, men nu kan man säga att de grupperna inte syns lika mycket, som nog är en effekt av kampanjerna och Ungdom mot rasism. Men det är helt andra utmaningar i dag. Tidigare fokuserade vi mycket på synliga uttryck medan vi går mer på djupet i dag och arbetar mycket med utbildning i skolan och av lärare.

Ett främlingsfientligt parti sitter i riksdagen och man pratar om en högerextrem våg som har dragit genom Europa. Hur påverkar det ert arbete?

– Vi pratar inte om ett främlingsfientligt, utan ett rasistiskt parti. Det är större utmaningar i dag och rasismen har blivit mer rumsren. Ungdomar som hyser rasistiska åsikter har inte bara möjlighet att få dem bekräftade på nätet utan också av företrädare som syns i nationella medier, vilket kan stärka dem i sina åsikter. Då krävs det att vi blir vassare i vårt bemötande.

Vad väntar inför nästa år?

– Vi har fått projektmedel för att göra en skuggutredning av Bengt Westerbergs utredning ”Ett effektivt arbete mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans”, där vi ska fokusera på ungas subjektiva upplevelse av rasism i sin vardag, hur effektivt arbetet mot rasism är och hur det bör organiseras. Sedan kommer vi att fortsätta utveckla vår utbildningsverksamhet både externt och internt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu