Aktivist ska betala 78 000 till Aimpoint
Den aktivist som dömdes till närmare 78 000 kronor i skadestånd för att ha tagit sig in på Aimpoints område i Malmö, får inte sitt fall prövat av Högsta domstolen. Beslutet kan leda till förändrad praxis där skadestånd döms ut i avskräckande syfte, menar advokat Tomas Missne.
Över 77 000 i skadestånd. Det blir notan som fredsaktivisten Martin Smedjeback ska betala för att i november 2008 ha klättrat in på krigsmaterielföretaget Aimpoints fabrik i Malmö. Det var under en demonstration med ett tiotal aktivister från nätverket Ofog utanför företaget, som Martin Smedjeback klättrade in på området där han snabbt greps av polis. Företaget Aimpoint tillverkar rödpunktssikten som enligt Ofog bland annat används av amerikansk militär i Afghanistan och Irak.
Aimpoint krävde ett skadestånd på 300 000 kronor för att täcka de säkerhetsåtgärder som man vidtagit inför demonstrationen.
– 300 000 var de faktiska kostnader vi hade på grund av händelsen, säger Lennart Ljungfelt, vd på Aimpoint, som inte vill kommentera fallet ytterligare.
I hovrättens dom förra året dömdes Martin Smedjeback att betala ett skadestånd på 77 874 kronor till Aimpoint för olaga intrång. Trots att ingenting kom till skada vid aktionen.
– Det är varken rimligt eller rättssäkert att betala så mycket i skadestånd för att ha klättrat över ett stängsel. Ingenting kom till skada. Enligt lagen ska man kunna förutse vilket straff man kan få, säger Martin Smedjeback.
Tillsammans med advokat Claes Borgström begärde han prövning av domen i HD. Men i slutet av november beslutade HD att inte ta upp fallet. Något som enligt advokat Tomas Missne, som tidigare företrätt Martin Smedjeback, kan leda till förändrad rättspraxis.
– Högsta domstolens beslut att inte pröva Smedjebacks fall lämnar fältet fritt för en mycket extensiv tolkning av skadeståndslagen. Om praxis följer denna väg riskerar vi en utveckling där skadeståndsprocesser drivs i avskräckande istället för kostnadsersättande syfte, säger Tomas Missne, advokat på Allmänna advokatbyrån i Göteborg.
Han menar att både tingsrätter och hovrätter är generösa mot företag som begär skadestånd av aktivister, något som inte förekommer i vanliga brottmål där skadeståndet ska vara en direkt följd av åverkan.
– Följden blir att rika institutioner har möjlighet att bedriva kostsamma skadeståndsprocesser på ett sätt som inte fattiga har. Det är helt i strid med svensk lagstiftning, säger Tomas Missne.
Sedan i våras bedriver nätverket Ofog kampanjen Shamepoint som kritiserar Aimpoints tillverkning av krigsmateriel.
Martin Smedjeback.
FOTO: MOA KARLBERG