– Vi är inne i en intensiv planeringsperiod med många möten och beslut. Det är verkligen jättespännande, säger Jill Ålander.

Hon är en av eldsjälarna i föreningen Kollektivhus i Malmö som startade för snart tre år sedan. Tillsammans med MKB har föreningen arbetat fram förslag och lösningar på hur kollektivhuset ska utformas.

– Vi vill utveckla hyresrätten och har märkt att det finns en stor efterfrågan på den här typen av boende, säger Anna Wiking, konceptutvecklare på MKB.

45 lägenheter, från ettor till femmor, ska uppföras i kvarteret Trevnaden, på Sofielundsskolans tidigare skolgård. Varje lägenhet inreds med kök och badrum men blir i genomsnitt tio procent mindre än standard för att göra plats åt gemensamma ytor med storkök, verkstad, vardagsrum och tvättstuga. Granne med kollektivhuset planerar MKB ytterligare två hyreshus med olika grader av kollektivitet . Mini, Midi och Maxi är arbetsnamnen på de tre hyreshusen. Mini är ett traditionellt flerfamiljshus där trädgård, trapphus och tvättstugor delas. Midi har vanliga lägenheter, men gemensamma lokaler för fester och aktiviteter och öppen bottenvåning för att skapa fler kontaktytor och Maxi är kollektivhus där Kollektiv i Malmö ska flytta in.

Ännu är inte detaljplanen för området godkänd. Bland annat ska bullernivåer från närliggande industrier utredas. Men om allt går enligt planerna ska kvarteret stå färdigt för inflyttning sommaren 2013.

Kollektivhus i Malmö har ett 100-tal medlemmar. Att kunna laga mat, äta tillsammans och ha folk omkring sig i olika åldrar är vad som lockar till kollektivt boende.

– Det känns som ett socialt och miljömässigt vettigt sätt att bo på, säger Dennis Persson, som ska flytta in med sin sambo när kollektivhuset står färdigt.

– Jag har kommit upp i en ålder där jag provat de flesta boende. Den här formen lockar. Jag skulle inte kunna tänka mig att bo i ett renodlat kollektiv. Utan det är just att äta ihop, spontant umgås och slänga några ord till andra som lockar, säger han.

Han ser det också som ett ideologiskt ställningstagande att bo tillsammans.

– Resursmässigt är det bättre om man delar på prylarna, alla behöver inte sitta och äga en uppsättning borrmaskiner var, säger han.

Jill Ålander hade länge haft tanken om att starta ett kollektivhus när hon gick med i föreningen.

– Jag ser mig som ett flockdjur. Varför ska alla sitta i sina egna lägenheter och titta på samma program och varför ska barnen leka ensamma i olika lägenheter, undrar hon.

För tillfället bor hon själv i en etta.

- Jag pratar med mina grannar nu också. Det handlar inte om att vara översocial eller inte kunna stänga dörren. Utan om att ha tillgång till andra människor.

Hyran på nybyggda lägenheter är ofta hög. Men genom att de boende själva sköter förvaltningen hoppas Kollektivhus i Malmö kunna hålla nere hyrorna.

– Vi vill ha en mix av människor i huset. Både pensionärer, studenter, ensamstående och barnfamiljer ska ha möjlighet att bo där, säger Dennis Persson.

– De flesta sammanhang är så ålderssegregerade, det känns fint att kunna umgås oavsett ålder och intressen, säger Jill Alander.