Ekologiska småjordbruket ingen lösning på en global omställning
Närodlat, ekologiskt småjordbruk är inte lösningen för att klara av att mätta en växande befolkning utan att förbruka jordens naturtillgångar. Det menar Johan Rockström, chef för Stockholm environment institute.
– Bara för att Sverige har haft problem med det konventionella jordbruket, med övergödningen av vattendrag, så innebär det inte att det kommer skapa samma problem i Afrika.
År 2050 räknar man med att jorden kommer bebos av cirka nio miljarder människor. Redan i dag saknar en miljard människor tillräcklig tillgång till mat samtidigt som jordbruket står för 30 procent av det globala utsläppet av växthusgaser.
I en ny studie, som tagits fram av en internationell forskargrupp, presenterar man en strategi för hur man år 2050 ska kunna mätta världens befolkning utan att förbruka jordens naturtillgångar. En av medförfattarna till artikeln, som förra veckan publicerades i tidskriften Nature, är Johan Rockström, chef för Stockholm environment institute och Stockholms resilience centre vid Stockholms universitet.
– Tidigare har man ställt sig frågan om vi kan öka produktiviteten i jordbruket så att vi kan försörja världen, vilket även det är en väldigt svår frågeställning. Här ställer vi frågan hur vi kan klara det och samtidigt klara miljömålen. Slutsatsen blir överraskande nog att det nog kan gå.
För att klara att försörja den växande befolkningen år 2050 måste jordbruksproduktionen öka med 50 procent. Studien innehåller ett fempunktsprogram för hur man ska nå en hållbar livsmedelsproduktion. Det första och viktigaste steget handlar om att stoppa expansionen av ny jordbruksmark.
– Istället för att låsa sig på arealsidan så ska man titta på dagens skördar och då trillar nästa lösning ur. I dag finns det ett stort skördegap i världen som man skulle kunna jämna ut med hållbara jordbruksmetoder som finns i dag. I många lägen skulle man utan problem kunna dubbla skördarna och i vissa delar i Afrika till och med tredubbla skördarna med dagens kunskap och teknik.
Lösningen för att öka skördarna är att tillföra mer fosfor och kväve till de regioner som i dag använder det i liten utsträckning. Och i regioner som Nordamerika, Europa och även i Sverige måste användningen av handelsgödsel minska.
– Det handlar om att omfördela kväve och fosfor så att vi snabbt får upp skördarna i de tropiska regionerna. Löser vi det har vi klarat 30 procent av utmaningen.
Det kallar Johan Rockström den realistiska delen av vad vi måste åstadkomma. Sedan finns fler lösningar som är mer ”tveksamma” om de ska kunna gå att genomföra. Det handlar om en dietförändring, att gå från en animaliskt baserad diet till en vegetarisk och att minska den stora avfallsmängden, som i dag står för en tredjedel av all mat som produceras.
Hittills har vi fått veta att det är det ekologiska småjordbruket som är lösningen för ett hållbart jordbruk. Johan Rockström menar att vi är förbi det steget och måste börja tala om ett hållbart jordbruk för hela världen.
– I en övergångsfas kan vi inte möta de globala miljömålen genom ett strikt ekologiskt jordbruk över hela världen. Vi måste snabbt få in kväve och fosfor i de regioner som behöver det och då måste vi fortsätta utnyttja handelsgödsel.
– Det handlar om ett globalt hållbarhetstänkande för jordbruket som helhet. Det är det vi slår ett slag för i den här studien.
Hur ska man kunna förvalta det här hos vanliga människor och politiker som under de senaste åren fått inbankat i huvudet att det är ekologiskt, småjordbruk som är det hållbara?
– Det handlar om två saker. Det första är att inte göra misstaget att ta sig själv som referens för lösningen för hela världen. Bara för att Sverige har haft problem med det konventionella jordbruket, med övergödningen av vattendrag, så innebär det inte att det kommer skapa samma problem i Afrika. Där befinner man sig i en annan situation, med ett underutnyttjande av kväve, fosfor och vatten.
– Samtidigt måste vi använda oss själva som referens för förvaltningen här i Sverige. Och här stödjer jag en fortsatt omställning till ett ekologiskt lantbruk. Man kan i princip producera lika mycket och det blir en bättre kvalitet än från det konventionella jordbruket.
– Rådet är att tänka globalt men också att förstå mångfalden i världen. En sak kan vara bra för Sverige medan en helt annan sak kan vara bra för andra delar av världen.
Studien om en hållbar livsmedelsproduktion 2050:
Artikeln publicerades i tidskriften Nature förra veckan och har tagits fram av ett internationellt forskarteam med forskare från bland annat University of Minnesota, University of Wisconsin, McGill University, UC Santa Barbara, Arizona State University och University of Bonn.
Baserat på data som samlats in om växtodling och miljöpåverkan med hjälp av satellitbilder och fältstudier föreslår forskarna, i artikeln, en fempunktsplan för att fördubbla världens livsmedelsproduktion och samtidigt minska jordbrukets miljöpåverkan.