Staden är inte av ondo
Stadsbornas påverkan på miljön är ofta mindre än landsortsbornas. Det menar Helena Karlen, hortonom och universitetsadjunkt på SLU Alnarp.
I dag bor över hälften av världens befolkning i städer. Helena Karlen, på SLU Alnarp, berättar att forskning pekar på att stadsbefolkningens ekologiska fotavtryck är mindre än landsortsbornas.
– Det är en rådande uppfattning att städerna är av ondo, så är det inte. Då pratar vi inte om de som bor i städernas villamattor, utan den miljömässiga nyttan av att bo i flerbostadshus, säger hon.
I städerna är energiuppvärmningen, transporterna och avfallshanteringen energieffektivare än på landsbygden.
– Egentligen borde alla bo i stan och åka ut till landsbygden och delta i produktion för att göra ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt. Men det är en utopi och skulle inte fungera så som samhället är uppbyggt i dag, säger Helena Karlen.
Forskning från SLU visar också att en person i Sverige kan klara sig på 800 kvadratmeter odlingsmark per år och ändå äta sig mätt.
– Om du är vegan och helt utesluter djur kan du klara dig på 800 kvadratmeter, men då pratar vi torftig mat. Unnar man sig lite från djurriket kommer man upp på 2000 kvadratmeter, eftersom djur behöver betesmark, säger Helena Karlen.
