Fria Tidningen

Scenkonstfestival som öppnar dörr till världen

”Jag hoppas folk inser vilket unikt tillfälle detta är att se föreställningar från länder man annars aldrig får se, it's once in a life time”, säger Niclas Malmcrona, vice ordförande i svenska Assitej. 

Den 20–29 maj samlas scenkonstartister från när och fjärran i Malmö och Köpenhamn. Assitej scenkonstfestival för barn och unga är en av världens största i sitt slag och samtliga världsdelar är representerade med föreställningar från bland annat Iran, Japan, Brasilien och Zambia. 

Efter en tuff dragkamp med London och österrikiska Linz stod till slut Malmö och Köpenhamn som gemensam arrangör för den sjuttonde festivalen i ordningen. 1 500 internationella gäster förväntas komma till festivalen, som äger rum vart tredje år i samband med Assitejs världskongress. Temat är ”building bridges, crossing borders” och det syftar på såväl scenkonstutbytet inom Öresundsregionen som på den internationella mångfalden bland föreställningarna, där dialog skapas mellan olika kulturer.

Niclas Malmcrona var generalsekreterare för internationella Assitej mellan 1999 och 2008. De senaste dryga två åren har han jobbat med förberedelserna inför festivalen.

– Jag kom precis tillbaka till Stockholm från Malmö för att vara lite ledig. Förberedelserna går bra, men det är många småsaker att fixa och visumfrågan är ett jättejobb. För att få visum krävs en inbjudan från oss, men det är inte alltid så enkelt ändå. Svårast är det för unga ogifta män från Mellanöstern. 

Att Malmö och Köpenhamn står som värdar betyder mycket. Inte minst visar det att två länder kan arrangera en festival som denna tillsammans. Det är också ett tillfälle för ung svensk scenkonst att visa upp sig.

– Mötet och erfarenhetsutbytet är viktigt, säger Niclas Malmcrona. Många kontakter kommer att knytas och förhoppningsvis bjuds några av de svenska föreställningarna in till andra internationella festivaler.

Svensk teater för barn och unga fick ett ansikte utåt när festivalen arrangerades i Stockholm 1990. Sedan dess har festivalen vuxit mycket och i år kommer det representanter från 46 olika länder till Assitejs världskongress. Det är fler än något tidigare år. 

– Alla har olika förutsättningar att jobba med scenkonst och att delta i festivalen, inte minst beroende på den nationella kulturpolitiken, men också andra händelser, som jordbävningen i Japan, påverkar. Det viktiga är att vi möts för att kunna se skillnader och diskutera. 

Det kulturella utbytet ska ske i några av de workshops som arrangeras, där man ska jobba praktiskt med olika tekniker inom exempelvis dans eller skådespeleri. På seminarieområdet är diversitet ett centralt ämne och artister med funktionshinder och specialister på området arrangerar en heldag under rubriken ”Whose teatre is it anyway?”.

– Frågor om etnisk diversitet, vilka som kommer till tals på scenen och 

vilka som tittar, har blivit viktigare. Det finns en internationell vilja att bli bättre på att lyfta fram invandrargrupper och andra minoriteter, säger Niclas Malmcrona, och poängterar att han hoppas att festivalen får en bred publik.

Fakta: 

Assitej är en internationell organisation för scenkonst för barn och unga (står för franskans Association International du Theatre pour l’Enfance et la Jeunesse). 

Organisationen är sammankopplad med FN-organet Unesco och består av ett nätverk av flera tusen teatrar, organisationer och enskilda personer i ett åttiotal länder. 

Syftet är att verka för barns kulturella rättigheter och presentera scenkonst av högsta kvalitet till unga världsmedborgare.

Assitejs Scenkonstfestival för barn och unga 2011 presenterar 27 internationella föreställningar samt 10 danska och 10 svenska föreställningar med över 200 speltillfällen.

Fler artiklar om
barn- och ungdomskultur
hittar du på vår
temasida Barn & Ung.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Bilderbokens relation till sin samtid

På Millesgården pågår just nu en utställning med Ingrid Vang Nymans illustrationer. Hennes djärva bilder kännetecknar utvecklingen av bilderboken under 1940- och 1950-talen. Fria Tidningen gick dit tillsammans med litteraturvetaren Elina Druker, som berättade om hur den svenska bilderboken förändrats över tid.

Fria Tidningen

Unikt palats för barnen

Den 1 oktober låste Palatset upp portarna till husets 33 rum. Här kan unga prova på aktiviteter som att skulptera, göra musik, radio och film eller bara skapa konst-iga grejer i uppfinnarlabbet tillsammans med konstnärskollektivet Candyland. Aktiviteten var febril när Fria besökte Palatset en vecka före premiären.

Fria Tidningen

Hallå där, Kristin Tjulander...

…publicistisk chef för non-books-utgivningen på bokförlaget Rabén & Sjögren. På Formex-mässan i september presenterade förlaget ”en av årets stora nyheter”: pennor, pennvässare, klistermärken, ritblock och annan merchandise med motiv ur Pippi och hennes vänner.

Fria Tidningen

Stor spänning på Barnens torg

Fria har talat med fyra barn-och ungdomsförlag som deltar i årets bokmässa för att fråga vilken litteratur som är på gång och vad mässan har för betydelse. För flera är det en av årets viktigaste händelser.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu