Under flera års tid har svenska Naturskyddsföreningen drivit kampanjer för att minska importen och konsumtionen av så kallade jätteräkor. Trots att allt fler blir medvetna om de problem som jätteräkorna är kopplade till har den svenska importen ökat med hela 600 procent de senaste 10 åren.

I en ny rapport har organisationen bland annat granskat vad räkodlingarna i regionen Khulna, som ligger i sydvästra i Bangladesh, och odlingar av ekologiska jätteräkor i Ecuador, får för konsekvenser för miljön, de lokala ekosystemen och lokalbefolkningen. Från dessa områden kommer räkor som säljs i flera svenska livsmedelsbutiker och på restauranger.

– Vi har länge arbetat med att lyfta fram de problem som räkodlingarna skapar både för miljön och lokalbefolkningen på de platser där odlingarna finns. Trots att det finns saklig information om konsekvenserna ökar importen och konsumtionen av tropiska räkor. Vi ville verkligen ta tag i det här och bestämde oss därför för att göra den här rapporten, som är den första djupgående granskningen av det här slaget, säger Kajsa Garpe, sakkunnig i tropiska marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen.

Rapporten är baserad på intervjuer med lokalbefolkningen samt med experter, organisationer och lokalpolitiker i området under april i år. Organisationen Nijera Kori, som representerar över 

200 000 landlösa längs Bangladesh kuster, berättar att det har förekommit att bönder har tvångsförflyttats och fått sin mark beslagtagen i regionen för att göra plats för räkodlingarna. 

En lantbrukare som intervjuas i rapporten berättar att hon och hennes man blev misshandlade när de försökte förhindra att deras mark skulle översvämmas: ”Vi blir misshandlade och trakasserade, men vi fortsätter göra motstånd. Vi vill inte ha några räkodlingar här. Vi vill odla ris och annat så att vi kan förse våra barn med mat.”

Man räknar med att 73 000 hektar jordbruksmark i Khulna har konverterats till räkodlingar.

– Det värsta som jag tycker lyfts fram i rapporten är att räkindustrin stjäl böndernas mark. Det kan hända att de köper små spridda plättar mark, men senare översvämmas hela fälten ändå av saltvatten och förstör kringliggande odlingar. Och de har ingenstans att klaga eller få gehör för sina klagomål. Rapporten visar också att miljörörelsen har fått repressalier och utsatts för tortyrliknande metoder när de har protesterat.

Svenska butiker som enligt rapporten säljer jätteräkor från Bangladesh är Ica, Vi-butikerna och Daglivs. Trots att Ica för två år sedan beslutade att sluta sälja jätteräkor visar en tidigare undersökning som Naturskyddsföreningen har gjort att 50 av 170 butiker sålde räkorna.

– Deras present till oss var att de skulle sluta sälja jätteräkor, så det var inte glädjande för oss när vi gjorde den undersökningen. Det handlar om lokala Ica-handlare som fortsätter att sälja räkorna, men jag undrar om inte Ica kan göra mer för att få stopp på det.

Fria Tidningen har varit i kontakt med VI-butikernas vd Bo Rundström, som inte känner till rapporten. Han säger att de har ett samarbetsavtal med Axfood, som ansvarar för inhandlingen och som har beslutat att inte sälja några jätteräkor, och att de butiker som säljer räkorna antagligen har köpt in dem från annat håll.

Men även Coops försäljning av ekologiska jätteräkor får kritik från organisationen. Rapporten visar att de produktionsmetoder som förekommer vid ekologiska odlingar i Ecuador, där de räkor som Coop säljer kommer ifrån, inte stämmer överens med de rekommendationer som finns kring ekologisk produktion.

Kajsa Garpes förhoppning är att den nya rapporten ska få både konsumenter och försäljare att bojkotta jätteräkorna.

– Jag hoppas att de ska ta till sig det här budskapet. Många har nog hört talas om problemen med jätteräkor tidigare och vi har inte lyckats få till en beteendeförändring. Det hoppas vi att det här ska leda till.