Djurens rätts förbundsstyrelse har beslutat att lägga ut organisationens medlemstidning på entreprenad. Beslutet fattades redan i somras, men för ungefär två veckor sedan fick personalen reda på det. Enligt Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens rätt, handlar det om att omfördela resurser inom organisationen.

– Det senaste året har vi funderat på hur vi ska arbeta mer med det politiska påverkansarbetet inom organisationen. Vi har ingen dålig ekonomi i dag utan är ganska ekonomiskt stabila, men det handlar om att omfördela resurserna och vi har funderat på hur man kan göra det. Då kom vi fram till att vi kan hitta en frilanslösning och frigöra resurser på det sättet.

Enligt henne ska resurserna sedan förflyttas till de som jobbar politiskt inom organisationen. Ambitionen är att tidningen inte ska förändras.

– Det kommer inte bli en sämre tidning utan tanken är att det ska vara lika många nummer och att man ska känna igen sig.

Men alla är inte lika säkra på att det är ett bra beslut. Förhandlingarna mellan Unionen och styrelsen har avslutats utan att man lyckades enas i frågan. 

Peter Nilsson är lokal ordförande för Unionen.

– Vi kan inte se att det här beslutet skulle bryta mot lagen på något sätt, men vi anser att det är ett dåligt beslut. Och vi tycker att vi har bra argument för det som jag inte kan gå in djupare på, säger han.

Han säger bland annat att kommunikationen kring beslutsprocessen har varit bristfällig.

– Ett beslut som har fattats utan kommunikation skapar en osäkerhet och ett tvivel som man känner av.

Vad ser du för konsekvenser av det här beslutet?

– Den största konsekvensen gäller ju de anställda som berörs av det här. Men överlag handlar det om en stor förändring att lägga tidningen utanför organisationen. Vi kan inte säga hur det kommer att bli, men det är just det som vi ser som problemet, ingen vet vad det får för konsekvenser.

Vad är bra med att ha en tidning som är kopplad till organisationen?

– Det är att tidningen blir en del av organisationens kultur och debatt. Man följer med i organisationens utveckling och i den interna kulturen. Jag är rädd att det kan försvinna. 

I dag arbetar fyra personer med medlemstidningen, på två heltidstjänster. En av dem är Toivo Jokkala. Han är tjänstledig redaktör på tidningen samt ombud för Allmänna branschsyndikatet inom SAC. Nästa vecka väntas fackliga förhandlingar med styrelsen. Och Toivo Jokkala säger att det första steget är att kräva skadestånd för att styrelsen inte bjöd in till förhandlingar från början.

– Det är konstigt att SAC inte har kallats till förhandlingar tidigare. De har fått för sig att bara för att vi inte har kollektivavtal så behöver de inte bjuda in till förhandlingar, men det är de skyldiga att göra.

Toivo Jokkala är också mycket kritisk till beslutet i sig och tycker att underlaget till beslutet är för undermåligt.

– De har inte kunnat presentera vad det här innebär för tidningen. Hur ska man kunna göra samma tidning med mindre resurser? Att lägga ut tidningen externt kan man tänka sig att en golf- eller resetidning gör, men inte när det gäller djurrättsfrågor, som är så nischade. Ska ett företag som gör en golftidning vid sidan om även göra en djurrättstidning? Det är helt otänkbart.

Han tycker också att beslutet borde ha gått genom förbundsstämman.

– Förbundsstyrelsen kan fatta beslut under hela året utan att lyfta de till stämman. Men när det gäller ett så pass stort beslut så tycker man att det borde gå genom stämman.

Han ser också fackliga problem med beslutet.

– De vill säga upp personal med hänvisning till arbetsbrist och erbjuder istället olika vikariat inom kansliet. Så går man inte tillväga om det är arbetsbrist.

Hur känner du att reaktionerna på beslutet är?

– Alla reaktioner som jag har hört, från kollegor och berörda, är en chock blandat med vrede. Men det handlar bara om dem som är informerade om beslutet. Det finns 36 000 medlemmar som jag inte tror vet ett dyft ännu.

Ni ska förhandla med styrelsen ganska snart. Vad hoppas du ska hända?

– Jag hoppas att de tar förnuftet till fånga och drar tillbaka det här beslutet. Sedan misstänker jag att det här kommer ta väldigt lång tid och bli en utdragen process oavsett vad vi landar i.

Camilla Björkbom, vad har du fått för reaktioner på det här beslutet?

– Det vill jag inte gå in på eftersom det handlar om de anställda.

Finns det inte en risk att tidningens koppling till organisationen gör att till exempel dess granskande roll försvinner?

– Tanken är att konsulten ska ta ansvar för produktionen och att det ska vara en redaktör som tar in frilansmaterial, vilket innebär att vi kommer ha många skribenter. Det kan finnas både för- och nackdelar med det. Jag ser en fördel med att det kommer vara fler skribenter som skriver. Men det är svårt att säga hur det blir. Om man tittar på tidningen i dag så har den ingen granskning, det kanske handlar om en granskande artikel om året. Och vi vet inte om det kommer att bli mindre eller mer nu. Vissa frilansjournalister kanske inte vågar skriva vad som helst medan andra är mer oberoende.