Mänskligheten satte världsrekord 2010. Aldrig förr har vi fyllt atmosfären med lika mycket koldioxidutsläpp under ett och samma år. En del forskare menar att vi nu rör oss mot en global temperaturökning på upp till fyra grader, långt över de två grader som FN har satt upp som en övre gräns för uppvärmningen. Den rika världen, som skapat klimatkrisen, måste nu ta sitt ansvar på alla nivåer i samhället. Den svenska regeringen kan redan nu ensidigt göra ett antal konkreta åtaganden för att bidra till att lösa upp motsättningarna i klimatförhandlingarna inför klimatmötet i Sydafrika i november 2011. Och det handlar även om att stimulera omställningen på lokal, kommunal nivå mot ett mer klimatneutralt Sverige.

Världen, Sverige och Västra Götaland står inför mänsklighetens kanske största utmaning någonsin. Den kommer att kräva extraordinära insatser inom alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Vi har därför i en enkät med landets kommuner granskat två områden som påverkar utsläppen av växthusgaser: En omfattande energieffektivisering är det mest kostnadseffektiva och omedelbart tillgängliga verktyg som finns för att minska utsläppen. Därför är det glädjande att tio av 32 svarande kommunerna i Västra Götalands län har minskat sin energiförbrukning mellan 2007 och 2010.

Dessvärre har fem kommuner ökat energiförbrukningen. Oroväckande är även att nästan hälften av kommunerna i länet inte kan svara på hur deras energiförbrukning förändrats. Frånvaron av tydlig statistik tyder på bristande engagemang och kan innebära att åtgärder för minskad klimatpåverkan uteblir.

Kommunernas roll är central för att regeringen ska nå sina klimatpolitiska mål vad gäller energieffektivisering. Undersökningen visar att 45 procent av de 182 svarande kommunerna inte vet hur deras energiförbrukning förändrats mellan 2007-2010 och kan inte ens ange en ungefärlig siffra för hur deras energiförbrukning utvecklats. Blott tolv procent av de granskade kommunerna har minskat sin energiförbrukning med mer än tio procent. Det finner vi alarmerande.

Undersökningen ger vid hand att endast Dals-Ed, Färgelanda och Mellerud i länet har en strategi för att minska utsläppen från offentlig matkonsumtion i länet, trots att en femtedel av de svenska utsläppen av växthusgaser kommer från jordbruket och att 18 procent av de globala utsläppen kommer från djurhållningen. I rapporten ”Minskat svinn av livsmedel i skolkök” (2009) slår Naturvårdsverket fast att en halvering av livsmedelsvinn från skolkök skulle kunna motsvara en klimatpåverkan på 10 000 - 30 000 ton koldioxid per år, lika mycket som de årliga utsläppen från 4 000 – 12 000 bilar!

Klimatfrågorna är ju lika aktuella i varje svensk kommun som de är på det kommande klimattoppmötet, COP17, i Durban. Vi är alla beroende av att minskningen av utsläpp kommer igång på alla nivåer i landet och att världens regeringar till slut kommer överens om ett bindande, rättvist och ambitiöst klimatavtal. Även du kan engagera dig genom att uppmuntra dina vänner och släkt att skriva på vårt upprop för klimaträttvisa inför toppmötet i Sydafrika. Ju längre vi väntar med att göra något åt klimatförändringarna, desto kostsammare kommer det att bli. Både i pengar och i människoliv.



Francisco Contreras, ordförande i Latinamerikagrupperna
Christina Robertson-Pearce, ordförande i Framtidsjorden
Gabi Björsson, generalsekreterare i Afrikagrupperna
Elisabet Strand, talesperson för Klimataktion
Jonas Paulsson, initiativtagare till Köttfri måndag
Alla engagerade i nätverket GlobalRättvisa.nu