Här är baksidan av den globala köttindustrin
Billigt kött hotar regnskog och ursprungsbefolkningar och bidrar till att fattiga tvingas jobba under slavliknande förhållanden. Nu måste vi ta ansvar för vår matkonsumtion, skriver Francisco Contreras från Latinamerikagrupperna.
Väljer du billigt brasilianskt kött när du står vid köttdisken för att du har sett reklamen? På den grönskande ängen i Brasilien står en ko och betar lojt. Allt ser naturligt och idylliskt ut. Frågan är om du är lurad? Risken finns att ängen har kommit till med hjälp av växtgiftet 24D. Det är en väldigt stark kemikalie som dödar alla växter med blad, till exempel träd, så att ängen ska bli jämn och fin. Det här framkommer i en granskning som Sveriges radio har gjort.
För att producera det kött som vi i Sverige äter, används i Brasilien mängder med bekämpningsmedel. Dels för att hålla betesmarken ren, dels för att producera soja som man framställer djurfoder av. Men kemikalierna är inte det enda problemet i Brasiliens köttproduktion.
I mars lanserade Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet jordens vänner tillsammans med Swedwatch en granskning av soja- och nötköttsproduktionen i Brasilien. Den visar hur den globala efterfrågan på kött har skapat ett högt tryck på tidigare orörda naturområden.
För varje år flyttar boskapsuppfödningen allt längre in i Amazonas, i det som tidigare var orörd regnskog. Köttproduktionen leder till att ursprungsfolk trängs bort från sin mark och att lantarbetare tvingas arbeta under slavliknande förhållanden.
Granskningen visar också på brister i de svenska importföretagens etikarbete. Ett exempel är nötköttsimportören Annerstedt Flodin AB i Johanneshov, Stockholm. De utför inga leverantörskontroller och menar att de är för små för att lägga sig i att en av deras leverantörer handlar med gårdar som avverkar regnskog illegalt.
Livsmedelsbranschen har inte lyckats ta sitt ansvar. Problemen är gigantiska och kan inte lösas enbart med certifiering och nationell lagstiftning.
Regeringen Reinfeldt bör nu inom ramen för EU och FN ta initiativ till en större utredning av den globala livsmedelsproduktionen. Det måste bland annat bli lättare för människor som drabbas av den globala livsmedelsindustrins framfart att utkräva ansvar och kompensation när miljö och mänskliga rättigheter kränks. Vår matkonsumtion ska varken behöva riskera den brasilianska landsbygdsbefolkningens hälsa eller bidra till den globala uppvärmningen.