Det var förra sommaren som Uppdrag granskning avslöjande att svårt sjuka patienter på ett demensboende i Piteå lämnades ensamma nattetid. Att demensboendet i Piteå inte var ett undantag slogs fast i slutet av förra året då Socialstyrelsen gjorde en nattlig tillsyn på demensboenden runt om i landet. Det visade sig att sex av tio demensboenden var obemannade under en kortare eller längre del av natten och att vart fjärde boende inte får förstärkning vid tillfällen med hög belastning.

– Vi har sett att reglerna behöver förtydligas efter signaler vi har fått och den tillsynen vi gjorde förra året som visade på stora brister vad gäller tryggheten och säkerheten, säger Anders Pritz, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Flera röster höjdes för att det behövs nya riktlinjer för bemanningen inom demensvården och en sådan motion röstades igenom i socialutskottet, som stöddes av alla oppostionspartier men regeringen sa nej. Först under våren meddelade äldreminister Maria Larsson (KD) att Socialstyrelsen fått uppdraget att ta fram nya riktlinjer.

Nu börjar arbetet med att ta fram de nya föreskrifterna som innehåller bindande regler om socialnämndens ansvar när det gäller bemanning inom demensvården. Förutom en referensgrupp med företrädare för anhörigorganisationer, professionella organisationer och företrädare för huvudmännen så kommer även allmänheten ha möjlighet att få komma till tals.

– Vi kommer öppna upp för att allmänheten ska kunna lämna synpunkter på hemsidan. Det är många som berörs av frågan och det är viktigt att anhöriga och andra får komma till tals för att identifiera vad det är vi behöver reglera.

Men Socialstyrelsen vill inte att reglerna ska precisera krav på exakt antal personal, alltså ge riktlinjer för minimibemanning.

– Vi tror inte att man kan säga att det ska vara tre, fyra eller fem personal utan det är kvaliteten som ska avgöra. Föreskrifterna ska garantera en bra kvalitet och det hänger också på till exempel personalens kompetens, hur lokalen ser ut och vad de äldre, sjuka har för behov.

Föreskrifterna, som väntas vara klara sommaren 2012, ska istället handla om till exempel krav på att bemanningen ska vara tillräcklig för att ingen demenssjuk ska lämnas ensam någon gång under dygnet och att det ska vara tillräckligt med personal för att de boende ska ges ett meningsfullt innehåll i vardagen.

Och det var inte vad Stina-Clara Hjulström, förbundsordförande i Demensförbundet, hade väntat sig.

– Jag blir fruktansvärt besviken. Det här är bara ett slag i luften. Det finns redan nationella riktlinjer för demensvården och problemet med dem är att man inte tagit upp bemanningsfrågan. Det är självklart att det finns andra saker som är viktiga för kvaliteten men det spelar ingen roll hur utbildad du är eller hur bra ledningen är när det inte finns någon som kan göra arbetet.

Hon tror att frågan handlar om resurser.

– De är rädda för SKL eftersom de vet att det kommer kosta pengar och kommunernas självbestämmanderätt är helig i Sverige. Men demensvården har försämrats så mycket utan att någonting händer. Om vi ska lagstifta om värdighetsgaranti så kan vi väl lika gärna lagstifta om vackert väder.

Demensförbundet kommer också få vara med under arbetet att ta fram föreskrifterna och Stina-Clara Hjulström säger att de kommer fortsätta försöka få igenom kravet på minimibemanning.

– Vi kommer hålla fast vid våra synpunkter.