Uppdrag granskning gjorde i början av 2010 ett program som handlade om Vellinge kommun. En kommun som i 25 år vägrat att ta emot flyktingar. Men under partipiskan var kommunen tvungen att skriva under ett avtal som innebar att 3-5 flyktingbarn skulle tas om hand i Vellinge. Två månader senare utsåg tidningen Fokus Vellinge kommun till Sveriges tredje bästa kommun att bo i.

I Fokus undersökning koras de bästa kommunerna i Sverige med hjälp av 44 specificerade variabler för de unga, de äldre, för familjen, för jobbet och en kategori som kallas för de fundamentala variablerna. Martin Ahlquist som är chefredaktör och ansvarig utgivare på Fokus berättar att de år 2009 la in en variabel som Vellinges borgmästare och tidigare ordförande i kommunstyrelsen, Göran Holm, inte tyckte om. Denna variabel handlade om flyktingmottagande.

– Om Vellinge hade haft ett bra flyktingmottagande hade de kommit etta år 2009, nu kom de bara tvåa, berättar Martin Ahlquist på telefon.

Han poängterar också att denna studie är i ständig utveckling och att den inte är en skönhetstävling mellan kommuner och kommunpolitiker utan en studie med medborgarperspektiv.

Danielle Zachrisson som är bostadspolitisk samordnare på organisationen jagvillhabostad.nu, som jobbar för ungas rätt till en bostad, skriver så här:

– Fokus undersökning fångar varje år in ungefär samma kommuner. Och som sagt, visst kan de vara bra att bo i, men för vem? Det är svårt att mäta per kommun eftersom vissa kommuner tar det “göttigaste” och låter andra kommuner dra det tunga lasset. Ska de premieras?

Många som kommenterar undersökningen på Fokus hemsida är inne på samma linje. Signaturen Zed skriver:

”Som väntat ligger kommuner med mestadels sossestyre genom åren och hög invandring i den nedre delen. Någon som trott att exempelvis Bjuv, Södertälje, Malmö, Landskrona och Helsingborg skulle få några förnäma platser?”

Södertälje kommun blev rankad på plats 287 bland totalt 290 kommuner i år. Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje kommun, är inte förvånad.

– Jag förstår att Södertälje hamnar långt ner med tanke på parametrarna de använder, vi har ju till exempel många bidragstagare. Men det känns så tråkigt att bli utpekade på det här sättet när det är så många som vill bo här och tycker att det är en cool stad, säger hon.

Anna Jähnke (M) som är kommunalråd i Helsingborgs kommun, som hamnade på 209:e plats i årets kommunrankning, tycker att denna typ av undersökning är en bra måttstock. Om man klättrar på listan så blir det ett kvitto på att kommunen har förbättrat sig, menar hon. Hon säger även att kommuner som hamnar högt i topp använder detta till marknadsföring av kommunen.

Detta kan man tydligt se på toppkommunernas hemsidor. Lomma, Danderyd och Vellinge kommuner använder resultatet från Fokus undersökning som marknadsföring och på Moderaternas hemsida publicerades det i maj en artikel vid namn ”Bäst att bo där Alliansen styr”. I artikeln säger Christer Wiström (M), som sitter i kommunstyrelsen i Ydre kommun:

– Målsättningen är självklart att komma etta! Samtidigt är det kul att nästan alla toppkommuner i listan är borgerligt styrda. Det är ett bevis på att människor inte vill bli toppstyrda, utan söker dialog.

Den internationella studien Stadstrender gjordes 2010 av konsultföretaget Tyréns som är inriktat på samhällsbyggnad. Den kom fram till fyra framgångskoncept för städer i världen: mångfald, hållbar utveckling, samverkan och själ. Mångfald lyfts fram som den viktigaste faktorn.

Mia Wahlström från Tyréns berättar via mejl att företaget med mångfald menar mångfald ur många aspekter – människors kompetenser, åldrar, livsstilar och etnicitet. Mångfald inom varor och tjänster, i arbetstillfällen och i blandade bostadstyper och upplåtelseformer.

”I takt med att levnadsstandarden ökar, ökar individualismen och med den vårt behov av personliga och individuella lösningar/upplevelser och för att möta en mångfald av individuella behov behövs en mångfald i utbud”, skriver hon.

Och mångfald är ofta någonting som saknas i kommunerna som landar i topp i Fokus studie. Om vi går tillbaka till Vellinge kommun ser vi att de, föga förvånande, hamnar i botten angående flyktingmottagande.

Via Vellinge kommuns hemsida får jag reda på att 84 procent av invånarna i Vellinge kommun bor i villor eller småhus och enligt Vellingebostäders hemsida läser jag att det finns en enda ledig hyreslägenhet i centrala Vellinge just nu. Danielle Zachrisson från jagvillhabostad.nu tycker att det känns fel att samma typ av kommuner alltid kommer i topp.

”Segregerade, homogena och stängda kommuner, utan mångfald och utan de klassiska kvaliteterna som lockar de flesta människor idag, typ det urbana. Miljöperspektiv, kollektivtrafik, rekreation och som sagt, de sociala perspektiven saknas också”, skriver hon i ett mejl till FRIA.

Marcus Carson som är docent i sociologi vid Stockholms universitet tycker att undersökningen saknar en diskussion kring hur Fokus har tagit fram variablerna och hur de används. Han tar upp variabeln ”medelinkomst” som exempel.

– Jag antar att de rankar hög inkomst som någonting bra, någonting man får pluspoäng för. Men det finns ju å andra sidan massor av ny forskning som pekar på att man vid en viss punkt inte blir lyckligare av pengar.

Ytterligare en kommentar på Fokus hemsida, skriven av signaturen Erik:

”Vad detta inte mäter är lycka. Man kan visserligen anta att många i toppkommunerna är nöjda med tillvaron, men det återstår att bevisa. Vidare säger det inget om hur många i kommunerna som känner mening i tillvaron. Men det är å andra sidan inte något som mätningen påstår sig mäta. Man kan tvärtom säga att ju större skillnaden är mellan olika kommuner desto mer är det en indikator på att lyckan minskar.”