– Det känns spännande, men nervöst eftersom vi vet att Israel använder våld även mot fredliga aktioner, säger Bo Harringer.

När FRIA träffar honom och Henry Ascher på onsdagen återstår det endast ett halvt dygn till deras avresa från Göteborg till Aten. Om allt går enligt planerna kommer de att mönstra på fartyget i Aten i riktning mot Gaza på måndag.

– Det handlar om människors lika värde och om mänskliga rättigheter. Blockaden av Gaza är destruktiv för båda parter, det är inte en lösning för Israel heller att unga växer upp i rädsla, tvingas beväpna sig och bli mördare i många fall, säger barnläkaren Henry Ascher.

– Det är också viktigt att se till barnen i Gaza, behandlingen av dem är oacceptabel och jag kan inte stå bredvid och titta bort, fortsätter han.

För Bo Harringer är det första resan med Ship to Gaza, den svenska delen av det internationella nätverket Freedom Flotilla. Bakgrunden är att han och filmaren Terje Carlsson håller på med en film om Henry Ascher.

– Jag hoppas att vi får hem filmmaterialet, så länge vi har kontakt med nätet går det ju att skicka hem det, men förra gången släckte de ner nätet när de attackerade fartyget, säger Bo Harringer.

Idén till filmen fick de efter förra årets frihetsflottor. Då var Henry Ascher på fartyget Sfendoni, och han minns tydligt natten den 31 maj.

– Klockan var fyra på morgonen när israelisk militär bordade fartyget. Jag satt inne i en mörklagd salong, med fönster ut mot relingen. Plötsligt stormade svartklädda, maskerade och beväpnade personer förbi fönstret. Det var en absurd situation som kändes som en dålig Hollywoodfilm.

Alla på båten fördes upp på däck och blev tillsagda att sitta still och hålla tyst. Henry Ascher fick dock fortsätta med sina uppgifter som läkare, en del hade fått skador, en diabetiker behövde mat. Värst utsatt blev kaptenen.

– Han misshandlades, blev slagen med en gevärspipa över ögat och örat.

Kaptenen och Henry Ascher kom överens om att uppsöka sjukhus tillsammans när de kom i land. Så blev det inte.

– Alla besked vi fick av militären var lögn, det var så konstigt, man förväntar sig att man kan lita på människor.

Bland annat fick de höra att de skulle få hålla ihop, men väl i Israel splittrade militären på kaptenen och Henry Ascher. Andra löften som bröts var att de skulle få ringa ambassad och familj.

– Vi skulle ju inte ens till Israel, utan till Gaza, många menade att vi blev kidnappade.

Först togs Henry Ascher till en tältstad, sedan till fängelse. Den 2 juni släpptes han och flögs till Istanbul natten till 3 juni.

– Det var så konstigt, att vakna på morgonen i ett israeliskt fängelse och sedan stiga av flyget mindre än ett dygn senare, och så stod konsulatet, press och Carl Bildt där.

Sedan togs de till ett rättsmedicinskt centrum.

– Utanför var ett stort pressuppbåd och tusentals personer som var där för att hylla oss. Det kändes riktigt märkligt.

Med judisk bakgrund, och en stor del av släkten som dödats i andra världskrigets koncentrationsläger har Israel och Palestina alltid varit en del av Henry Aschers liv. Han har tidigare jobbat som läkare i palestinska flyktingläger i Libanon och var där vid Israels invasion 1982.

– Jag hör till dem som inte säger att jag stödjer Palestina trots min judiska bakgrund, utan att jag stödjer Palestina just därför. Jag är uppfostrad av mina morföräldrar som alltid sa att lärdomen från andra världskriget inte handlar specifikt om judar, utan att det är en allmän lärdom om att alltid stödja förtryckta människor.

Inför årets frihetsflottor ansökte 43 000 personer om att få åka med, av dem har tusen personer valts ut. Förra året var besättningen på fartygen mer uppdelade efter nationalitet, vilket har ändrats efter facit från förra året. Då sköts nio personer ihjäl på Mavi Marmara, ett fartyg med främst turkisk besättning.

– Det var tydligt att turkarna behandlades sämre, säger Henry Ascher.

Med på årets fartyg finns en stor mängd förnödenheter och saker som saknas i Gaza, bland annat prefabricerade hus, verktyg för att laga avlopp, cement, 600 fotbollar från Gothia Cup och 2 000 brev från spanska barn.

Både Bo Harringer och Henry Ascher befarar att fartygen inte kommer att nå Gaza.

– Det är stor risk att det scenariot inte är möjligt, Israel vill nog visa sin makt, säger Bo Harringer.

Henry Ascher menar att oavsett om fartygen når fram så har Freedom Flotilla gjort vinster. Bland annat meddelade Israel nyligen att byggmaterial för 14 skolor och 12 000 bostäder ska släppas in i Gaza och efter förra årets fartyg öppnade Israel upp för att fler varor fick transporteras in i Gaza.

Men den största vinsten var den internationella opinionen, menar Bo Harringer och Henry Ascher: att FN-organet UNWRA gick ut med att blockaden borde hävas, att Sveriges utrikesminister Carl Bildt och FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon uttalade sig och att USA:s president Barack Obama ställde in ett möte med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

– De har hållit tyst i alla år, men efter frihetsflottorna uttalade de sig om den olagliga blockaden som Israel bedriver, säger Bo Harringer.

– Ett starkt minne från förra året är dels att det var väldigt tragiskt, men dels att om människor från hela världen, i olika åldrar och med olika politiska uppfattningar, går samman så är det en politisk kraft som gör det möjligt att förbättra världen, säger Henry Ascher.

Bo Harringer pekar på att politisk förändring har varit möjlig tidigare.

– Jag tänker på när den amerikanska ambassaden tvingades fly Saigon och när apartheidregimen upplöstes i Sydafrika. När det väl händer så går det snabbt.

Henry Ascher hänvisar också till upproren i Nordafrika och Mellanöstern.

– Om någon hade förutspått den arabiska våren för ett år sedan hade ingen trott en – ändå har det hänt. Någonstans måste man tro att det kommer att bli en rättvis lösning.