För tre år sedan beviljades Sveriges kommuner och landsting, SKL, 225 miljoner kronor från regeringen för programmet Hållbar jämställdhet. Pengarna går till att stödja jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting. I år delas det femte och sista anslaget ut till utvecklingsarbete i totalt 21 kommuner och landsting.

– Jämställdhetsintegrering innebär att man i en kommun eller ett landsting inför ett jämställdhetsperspektiv i alla processer, på alla nivåer och i alla beslut som tas inom verksamheten. Framför allt handlar det om den service som ges till medborgarna, en likvärdig service oavsett om du är kvinna eller man, flicka eller pojke, förklarar Marie Trollvik, programchef på avdelningen för vård och omsorg.

Hittills har totalt 162 miljoner kronor fördelats inom projektet och det pågår ungefär 85 olika utvecklingsprojekt. Pengarna som nu delas ut går till de utvecklingsarbeten som redan har påbörjats för att skapa en hållbar verksamhet.

– Vi har sett att det har haft påverkan på många kommuner och genom det här anslaget säkrar vi att arbetet fortgår, säger Marie Trollvik.

Det första steget i jämställdhetsintegreringen är att kommunen eller landstinget integrerar jämställdhetsarbetet i styrsystemet, i verksamhetsplanen och årsplanen, och utbildar personal.

Ett exempel på ett utvecklingsarbete som har fått anslag är ett landsting där man upptäckte att kvinnor hade längre väntetid till ögonoperationer än vad män hade. Orsaken var att de prioriterade folk med körkort vilket indirekt blev män, eftersom det i den gruppen var fler män som hade körkort. Det berörda landstinget ändrade på rutinerna och beslutade istället att det skulle prioritera hur dålig syn patienterna har, säger Marie Trollvik.

Ett annat exempel som anslaget har gått till är utvecklingsarbete inom förlossningsvården och arbete för att skapa ett bättre bemötande av män.

– Familjen ser det som att det är de som ska få barn, men personalen fokuserar oftast bara på mamman som ska föda barnet. Men de har tagit det ett steg längre och säkrat ett professionellt och respektfullt bemötande genom att mannen får en roll.

I jämställdhetsdebatten lyfts ofta att det inte behöver kosta så mycket men hur betydelsefulla är de här medlen?

– Det behövs naturligtvis. Dels behövs det en projektgrupp och utbildning av personal som kostar. Men själva förändringarna i sig behöver inte vara kostsamma. Det handlar mycket om bemötande och att hitta ett sätt att integrera det tänket i hela verksamheten.

Programmet Hållbar jämställdhet kommer att pågå fram till 2013.