Förra veckan publicerades den senaste World Values Survey-undersökningen i Sverige, om politisk korruption och synen på demokrati. 1 208 svenskar har mellan februari och mars i år fått svara på frågor om de till exempel skulle kunna tänka sig att sälja sin röst i riksdagsvalet för en mindre summa penga, om det spelar någon roll om de bor i en demokrati eller inte och vad de skulle tycka om en stark ledare, som inte behöver bry sig om riksdagen eller val, styrde Sverige.

Resultatet visar att hela 21 procent av 18–29-åringarna kan tänka sig att sälja sin röst. 26 procent av samma grupp tycker det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark, diktatorisk ledare.

Bland de politiska ungdomsförbunden reagerar man olika på rapporten. Erik Bengtzoe, förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet, MUF, tar allvarligt på vad rapporten visar.

– Det är väldigt negativt och sorgligt att få höra och inte positivt på något sätt. Det finns inga gamla siffror som går att jämföra med men det här visar att vi måste arbeta mer aktivt med frågan för att ändra synsättet på demokrati.

Känner du igen den här bilden från den erfarenhet du har av att träffa ungdomar?

– Nej, jag blir förvånad. Jag upplever att det finns ett samhällsengagemang hos de ungdomar som jag har träffat och har inte alls känt av sådana här tendenser.

Han tror att anledningen till den negativa syn på demokrati som kommer fram i rapporten beror på att många unga har svårt att se varför vårt statsskick bär moraliska värderingar och konsekvenser och att demokratin har blivit nästintill mekanisk.

– Vi, som samhällsaktörer har ett ansvar och skolan har ett ansvar. Men ansvaret blir svårt att bära om man stänger in sig. Skolan stänger alltmer dörren för politiska ungdomsförbund vilket vi tycker att man måste korrigera. Vi behöver också bli ännu aktivare och fortsätta aktivera så många som möjligt och fortsätta lyfta frågan om demokrati.

Adam Cwejman, ordförande i Liberala ungdomsförbundet, LUF, tar inte lika allvarligt på rapporten.

– Det är klart att det är lite oroväckande och olyckligt att många svarar att de vill ha en stark, diktatorisk ledare men det betyder inte att Sverige kommer bli en diktatur om tio år. Jag tycker framför allt att rapporten visar att det finns en misstro mot den parlamentariska demokratin, vilket jag inte alls tycker är konstigt. Det här behöver inte innebära att ungdomar inte är intresserad av politik som sådan utan av partipolitiken. Det finns fler källor för politik, säger han.

Vad tror du att lågt förtroende för partipolitiken kan bero på?

– Många tycker nog att det är svårt att förstå, att det är invecklat och med långa beslutsprocesser.

Och han tror inte att det finns några snabblösningar för att ändra ungdomarnas syn på demokrati utan att det handlar om en samhällsutveckling under lång tid.

– Vissa saker kan man inte förändra. Det är en samhällsstruktur och förändring av partipolitiken som skett under lång tid. Så det är ingenting som går att utbilda bort. Men det är bra om partierna försöker att synas mer.

Rebecka Carlsson, språkrör i Grön Ungdom, är lite kluven till rapporten.

– Först blev jag såklart oroad men samtidigt kom nyligen en större undersökning som visade att unga i Sverige idag är mer välutbildade och politiskt engagerade än någonsin, och som visar på motsatsen. Så jag är osäker på om resultatet verkligen stämmer. Frågan är hur de som har svarat på enkäten har tolkat frågorna och hur man har gjort urvalet. Så jag köper inte materialet rakt av. Jag upplever också att det konstant, i media och i samhället i stort, sker en svartmålning av unga där de ses som lata eller oengagerade.

Samtidigt kan hon förstå att bilden av demokrati påverkas av hur delaktig man känner sig i den.

– Om det är så att resultatet stämmer och att många unga har den här bilden så går det självklart att problematisera med att de inte tillåts delta i demokratin idag. I skolan har det skett en tillbakagång i elevinflytandet och vi anser att man borde sänka rösträttsåldern till 16 år.

Hon pekar också på de minskade bidragen till ungdomsorganisationer vilket hon menar försvårar för unga att få ett reellt inflytande i demokratin.

– En annan tanke är demokratiuppdraget, som idag ligger på skolan. Man undrar på vilket sätt det sker och vilka förutsättningar som finns för att satsa extra resurser på det arbetet. Och det handlar inte om att läsa om det utan att använda metoder för praktiskt arbete.

Vad kan man göra åt den här svartmålningen av unga, som du upplever?

– Det handlar om att ändra attityderna mot unga generellt. I tidningarna utmålas ofta ungdomar som den nya problemgenerationen. Att växa upp med att ständigt undervärderas och inte ges någon makt skapar dålig självkänsla. Det handlar om att börja se unga för vad de är och låta de vara en självklar del av att utforma samhället.