Fritidsledare utbildas i hbt-bemötande
Många hbt-ungdomar upplever att de inte har någon trygg mötesplats som de kan vända sig till. Det var en av slutsatserna i en utredning som Ungdomsstyrelsen släppte förra året. Nu ska myndigheten utbilda personal inom fritidsverksamheter för att bli bättre på att bemöta unga hbt-personer.
Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att under tre år utbilda personal inom olika ungdomsverksamheter i att skapa tryggare mötesplatser för hbt-ungdomar. Främst ska utbildningen rikta sig till personal inom fritidsverksamheter som till exempel fritidsledare och idrottsledare.
– Det kommer handla om hur man skapar tillgängliga mötesplatser för unga hbt-personer. Det kommer också handla om till exempel normkritik och hur man arbetar för att motverka diskriminering, säger Inger Ashing, chef för enheten för nationell och kommunal ungdomspolitik, på Ungdomsstyrelsen.
Bakgrunden till utbildningssatsningen är en rapport som Ungdomsstyrelsen lämnade till regeringen förra året om hbt-ungdomars hälsa. Utredningen ”Hon Hen Han” visade att hbt-ungdomar i större utsträckning än andra ungdomar mår dåligt eftersom de utsätts för kränkningar, diskriminering och våld. Utredningen visade bland annat att var femte homosexuell och bisexuell person, i åldern 16–25 år, har utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen, vilket är en dubbelt så stor andel som bland unga heterosexuella. Var fjärde homosexuell eller bisexuell ung kvinna uppgav att de någon gång försökt ta livet av sig.
– Utredningen visade på en allvarlig hälsosituation bland unga hbt-personer. Vi hade också i uppdrag att identifiera vilka insatser och åtgärder som görs idag och såg att många av ungdomarna inte upplevde att de hade några trygga mötesplatser att vända sig till. Ett av utredningsförslagen som vi lämnade till regeringen var att det behövs mer utbildning bland personalen inom ungdomsverksamheterna, säger Inger Ashing.
Emelie Mire Åsell, ordförande för RFSL Ungdom, välkomnar den nya utbildningssatsningen.
– Jag hoppas så klart att det här ska få stor påverkan. Det är den största satsningen som jag känner till på det här området och dessutom är det ett regeringsuppdrag som ligger till grund för den.
De samarbetar med Ungdomstyrelsen för att ta fram utbildningsmaterial och bidra med kunskap. I höst kommer de första utbildningarna hållas inom bland annat fritidsledarutbildningar.
– Det viktigaste tycker jag är att det finns en beredskap, dels för att hbt-ungdomar ska ha tillgång till samma service som alla andra och känna sig trygga och välkomna och känna att de kan ta plats precis som de är, utan att göra om sig. Men det handlar inte bara om att de ska känna sig väl bemötta utan att man ska se till att homo- eller transfobi inte ska få finnas eller få möjlighet att växa oavsett om det finns en hbt-person där eller inte, säger hon.
Hur kan man föra över det till en utbildning?
– Framför allt handlar det om att lyfta och diskutera frågan men också att ge de som går utbildningen verktyg för hur de kan agera och till exempel ta upp en diskussion om homofobi. Om man aldrig har diskuterat det tidigare kan man tänka sig att det är otroligt svårt att, i sin professionella roll, göra det på ett professionellt sätt.
Hur utbildningen kommer vara utformad är ännu inte klart. Men Inger Ashing berättar att höstens utbildningar kommer hållas under en till två dagar men att det framöver kan komma att anordnas lite längre utbildningar.
– Eftersom det är under tre år som det här projektet ska hållas så är det svårt att planera för de kommande åren. Det beror lite på vilket gensvar vi får. Nu har vi precis kommit igång med arbetet.
Vad har ni fått för respons hittills?
– Vi har fått väldigt bra respons. Fritidsledarskolan hörde av sig till oss och var väldigt intresserade så nu i höst kommer vi samarbeta med dem. Det är också olika nätverk inom fritidssektorn och idrottsrörelsen som har hört av sig och varit positiva till det här så det är väldigt många som tycker att det här är en viktig fråga.
