I går, den 20 maj, var det exakt ett år sedan som Interamerikanska kommitten för mänskliga rättigheter uppmanade regeringen i Guatemala att omedelbart stänga Marlingruvan, som ägs av det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp. Även FN-organet ILO har kritiserat gruvdriften eftersom företaget anklagas för att inte respektera mänskliga rättigheter och ursprungsbefolkningens rättigheter i området och ligga bakom omfattande miljöförstöringar som till exempel förhöjda halter av tungmetaller i närliggande vattendrag. Trots omfattande kritik och krav på att gruvan ska stängas pågår driften än i dag. Första, tredje, fjärde och sjunde AP-fonderna, som förvaltar de svenska pensionspengarna, har investerat totalt 240 miljoner kronor i gruvbolaget. Men de har inga tankar på att dra sig ur.

Inför Goldcorps årsstämma i onsdags la två kanadensiska aktieägare fram en resolution med krav på att stoppa gruvdriften. 36 internationella organisationer uppmanade AP-fonderna att ställa sig bakom kravet, men de valde att rösta nej.

– Eftersom vi har en tydlig linje om hur vi anser att arbetet ska bedrivas, med att vi ställer tydliga krav på Goldcorp, är det inte lämpligt att vi följer andra handlingsalternativ, säger Nadine Viel Lamare, ordförande i AP-fondernas etikråd.

Men Kristna fredsrörelsen är inte nöjda med bemötandet. Enligt Aron Lindblom, som har arbetat som koordinator för Kristna fredsrörelsen på plats i Guatemala, lät det som att man ville stänga dörren helt för framtida dialog med organisationen.

– De sa att de inte var intresserade av någon vidare dialog med oss i frågan. De är kopplade till svenska staten och de svenska pensionsspararna har ingen möjlighet att välja bort dem. Att de då stänger dörren för dialog med civilsamhället ser vi som ytterst märkligt och oansvarigt, säger Aron Lindblom.

Enligt Nadine Viel Lamare har de inte på något sätt stängt dörren för framtida dialog. Hon säger att anledningen till att de inte ville boka in ett möte var att de inte kommenterar och diskuterar hur de kommer rösta på enskilda resolutioner före en bolagsstämma.

AP-fondernas etikråd har tidigare gått ut och försvarat sina investeringar i bolaget med att de kan göra större påverkan genom samtal och dialog med gruvbolaget Goldcorp.

Bolaget har till exempel, efter dialog med ägargruppen, tagit fram en åtgärdsplan utifrån de brister som har konstaterats och som bygger på en lista med ett antal punkter som ägargruppen tagit fram.

I sin andra åtgärdsrapport skriver företaget bland annat att de nu för en bättre dialog mellan aktieägarna, lokalbefolkningen och regeringen i Guatemala, att de arbetar fram en policy för mänskliga rättigheter, att säkerhetspersonalen i gruvan fått utbildning i mänskliga rättigheter och att en undersökning av närliggande vattendrag har inletts.

Men Aron Lindblom är mycket skeptisk till åtgärdsplanen.

– De ser ILO:s och Interamerikanska kommitténs krav på att stänga gruvan som en rekommendation. Det har redan gjorts utvärderingar och utredningar, nu är det dags för handling. Vi har inte sett tecken på att Goldcorp har agerat hittills, säger han.

– Dialog mellan företaget och lokalbefolkningen kommer inte hjälpa, det är som en konflikt mellan David och Goliat med två parter som inte är jämbördiga. Gruvan ligger i en av de fattigaste delarna i landet och det handlar om att bolaget utnyttjar det för att göra enorma vinster. Dotterbolaget som äger gruvan betalar en procent av sin vinst till staten, vilket säger ganska mycket.

Nadine Viel Lamare, det handlar om väldigt omfattande problem som har uppmärksammats kring gruvan, både där lokalbefolkningen har hotats och tvångsförflyttats, stora miljöförstöringar och även sociala konflikter mellan de som är för och emot gruvan. Kan en åtgärdsplan verkligen lösa alla problem?

– Vi är medvetna om att det handlar om stora problem och det är därför vi tar så allvarligt på det här och hanterar det på detta sätt. Vi tillhör den ägargrupp som har ställt tydliga krav på bolaget avseende mänskliga rättigheter och miljö.

Men Kristna fredsrörelsen kommer fortsätta att trycka på för att AP-fonderna ska ta ur sina investeringar ur bolaget och för att gruvan ska stängas.

– Trots allt så är AP-fonderna kopplade till svenska staten och det är mina och dina pensionspengar som går till omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, säger Aron Lindblom.